Kråkor över hustaken
en tärande mystik
ljuset vid minneslunden
kampen mot vindarna
glaset i cirklarna
rörelser utan mönster
någon viskar orden
still på rangerbangården

Tågen kommer och går
färd utan konduktör
bara den vita damen
en mörk rangerbangård
någon läser minnesord
där rallarrosen växte
det gnisslar och tjuter
ingen hör på sångerna

Svart sveper skuggan
över rangerbangården
tårar över stenarna
där svårmodet vilar sig
svarta damen kliver
osynligt över rälsen
men bara det onaturliga
framkallar mystiken

Korpar över hustaken
skymning tänder ljusen
och nattens vilda andar
står still vid väntsalen
glaset stannar plötsligt
öppnar förseglingen
vid rangerbangården
hörs mumlande röster

(Copyright © ULJO)