Stillheten mötte mig
en form av harmoni
en tystnad som rymde vågor
vind och avlägsna båtar

Det är som hinnor
mellan väta och syre
ögat fastnar på gränsen
lockar med sin ödslighet

I tystnaden finns saknad
och ändå styrka i känslan
en trygghet som möjliggör
utrymme och kanske läkning

jag vilar däri