Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Det var Kalle och Madde och Pontus och Pontus nya tjej..

Det var Kalle och Madde och Pontus och Du och det var Pontus nya tjej och det var Daniel och Tamara och inte jag.
Det var inte jag för jag är inte en tjej.
Det var inte jag - kanske för att jag är jag eller för att jag pratar för mycket eller gråter för ofta eller för att jag har haft cancer och har sned hals eller för att Du tycker att jag är ful men älskvärd.
Jag vet inte varför det var Kalle och Madde och Pontus och Du och Pontus nya tjej och Daniel och Tamara men inte jag
som var på festen i vintras
som gick och fikade en gång i veckan
som skjutsades runt i norrort för oklara grejer och skrattade tillsammans och du skrev till Pontus att hans nya tjej verkade trevlig men Pontus vet inte om jag är trevlig för jag har aldrig lyckats åka bil med Er.
Jag har aldrig lyckats åka bil med dig och Pontus för du har alltid sett till att jag lämnats där jag behöver lämnats innan ni åkt bil.
Jag har vankat av och an hos dig medan du åkt bil med Pontus
med Gustaf
med Kalle
med Madde
med Pontus nya tjej
med Daniel
och Tamara
till Ica
till becknaren
till fiket vid centrum
till Oslo.

Jag är en skuggestalt
en stenstod
en låtsasvärld
ett ingenting -
i Kalles och Maddes och Pontus och hans nya tjejs och Daniels och Tamaras liv.
De betyder ingenting för mig
de är skuggor
stenar
luddiga berättelser
i min värld

Du betyder allt -
Du betyder allt för mig -
allt för mig
för mig

Min slutstation
blev här
I Väsby
vid det blå kommunhuset
precis vid centrum
ville jag bli till igen.
Ville jag andas dina andetag
som jag andades dina andetag en gång
och ville dig stolt över mig

Ville jag solnedgången på balkongen
och min dotter sa att jag städar för mycket
Jag ser mig i spegeln och minns när jag skar mig med rakblad under brösten
för jag hatade dem
jag hatade för att jag tvekade på att du älskade dem.

Här ville jag stanna
jag ville gå på gatorna och känna mig hemma
känna mig hemma någonstans
vila mitt ansikte på någons axel
ville jag finnas och att någon med stolthet
såg mig och lät mig bli sedd av Kalle och Madde och Pontus och hans nya tjej och Daniel och Tamara och Gustaf och allt sånt där
som ändå vore ganska normalt

I alla fall om man heter Linda
och inte är jag.








Fri vers av notsomad
Läst 216 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2020-06-21 22:59



Bookmark and Share


  Gin83
Skickligt
Modernt och ärligt uttryck
Jätteskön att läsa
Om att bli sedd och bekräftad
Om saknad och längtan
Om obesvarad kärlek
Innehåller mycket och väcker mycket tankar
Gillade skarpt och det berörde mig


2020-06-22
  > Nästa text
< Föregående

notsomad
notsomad