Omisskänneligt tar den vedertagna
uppfattningen om den solitära
människan,de mest felaktiga och
motsägelsefulla värderingar,
när i sanning de mest solitära
är de som har förmånen
och förmågan umgås med sig
själva,till skillnad från alla dem
som endast kan umgås med andra,
eller sina avgudabilder,
men inte med sig själva är i sanning
de mest ensamma,
och i sanning på sanning
så ensamma att de inte ens finns.
*