Solen värmer den tunna morgonrocken
en humla besöker balkongens lavendel
blundar
hör fågelsamtal och närbutikens kylfläkt
jag skulle ha gått och lagt mig i ett annat land
om covid 19 inte funnits

ett samtal förs på marken
under träden
rösterna fladdrar i vinden
orden går hit och dit

värmen plågsam stundvis
kroppens termostat saknar reglage
tomaterna har små gula blommor
jag skakar dem försiktigt

vaksamheten hade fått ledigt
skyddslös föll hon i fällan
för den snälla elakheten

vinden drog igenom huset
hittade sprickan i grunden
takpappen lossnade
därunder fanns gulnande fläckar

nedanför balkongen
bollpilar sida vid sida
kantar trottoaren
människor dör fortfarande
isoleringen tär
får alla semester i år
hur ska de orka
när får vi ses

jag stickar räta maskor
med gråmelerat garn
enstaka, ihop och två i en
i pannlampans sken

blixten lyser upp vårt fönster
knallen kommer direkt
skyfallet vattnar jorden
vi somnar om 

overkligheten finns överallt
människor svälter, skjuts, drunknar
som innan

vi möts i små rutor på skärmen
delar tankar
ger varandra kraft att gå ut i dagen
vi finns kvar
luften något svalare
huvudet något klarare

fönstren öppna
en svag bris
lyfter gardinerna in i rummet

© Eva Hedlund fd. Langrath