Jag läser om de andningsskydd som köptes in av en del kommuner och som visade sig vara undermåliga. Dokumenten var förfalskade och CE-märkningen oriktig. Jag borde kanske bli arg men jag blir bara ledsen. Och ännu ledsnare blir jag när jag läser en del kommentarer. Det verkar som om somliga tycker att det är inköparna som gjort fel, inte producenter och säljare.

Det får mig att fundera på vad konsumentmakt innebär, och vilket ansvar man kan lägga på konsumenten/kunden. Om en köttbit saknar märkning och är väldigt billig kan man kanske misstänka att det inte är en oxfilé av hög kvalitet. Eller om innehållsförteckning saknas bör man inte bli förvånad om produkten inte håller måttet.

Men hur mycket kan man begära av en konsument? Jag tror inte att någon anser att alla individer ska ha ett eget labb hemma för att kunna testa att det som står på en innehållsförteckning stämmer. Man måste kunna lita på att det som står stämmer, att t ex medicinen är vad den utger sig för att vara.

Detsamma borde gälla när en kommun eller region köper materiel till sin verksamhet. När säljare försäkrar att alla tester är gjorda och alla dokument stämmer så borde det gå att lita på.

Så är uppenbarligen inte fallet, och det är bara för sorgligt.

En värld där ingen vågar känna tillit till någon annan, vad är det för slags värld?