men hennes gardiner hängde alltid rätt, och dukarna
på borden låg precis där dukar ska ligga, med spetsen
manglad och symetriskt på borden, i alla tre rummen

varpå ljusen ikväll brann helt ner, ända ner i brodyren



Elden löpte snart amok bland fransar och delikat söm
tills den flammande slog upp nånstns i fållen på tyget
hon själv sytt sin klänning,
-men fåfäng var hon alls inte på det att sådant var fult


men brann gjorde hon, torr sånär som på underlivet
vilket var det enda som defacto återstod, löddrande
hett osande som nåt främmande perverst mitt i allt