Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Den försvunna Ungmön



Hon red ut med
Storbondens Häst

Mitt i den vinande
Vinterstorms natten

Försvann inuti skogen
Berget svalde henne
och hästen

Bergtagna helt enkelt blev de.

Kom tillbaks över 40 år
senare alldeles gråhårig

Till den lilla byn. Där ingen
mindes henne

Utom en gammal gubbe
med käpp som kände
igen en ring hon bar

Och sa att den givits
Till hans fästmö

För länge sen i unga
dar trodde han.



Hon kunde knyta olika
knopar
Som ett rinnande vatten

Muttrade ett främmande
språk i smyg

Och bar mystiska små
Tatueringar på sin hud

Så kunde det gå. För den
som rymt från ett eget
tryggt planerat Bröllop. ..
En gång i tiden.








Prosa (Fabel/Saga) av Sefarge VIP
Läst 144 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2020-07-05 22:21



Bookmark and Share

  gunnnar nylund VIP
Kom att tänka på ett gruvras i Falun...
tror jag det var.
En tragisk olycka med gruvras inträffade
och folk blev instängda och dog. Många
herrans år senare öppnades schaktet och
kvarlevorna plockades fram...ja märkligt
nog var de mumifierade i perfekt skick
som om de dött alldeles nyligen.
En gammal kvinna skrek till när hon fick syn på en av dem, en ung väl bevarad yngling.
Det var nämligen hennes fästman hon umgåtts med i sin
ungdom.

Ack ja!
2020-07-09

  Bodingen VIP
Fortsättning följer? Hoppas...
2020-07-07

  i af apa
Ja här blir man nyfiken! Härligt språk, " knopar som ett rinnande vatten"...
2020-07-06

  Staffan Nilsson
Härligt drama!
Är det bara jag som vill veta mer?
2020-07-06

    Lena Staaf VIP
Dikt med ingredienser av gammal folktro. Eller helt enkelt en modern kvinna som inte ville låsa sig inne i ett äktenskap.
2020-07-05
  > Nästa text
< Föregående

Sefarge VIP