Lilla söta gulostron
vill bara slakta dig
puttra ut ditt vattniga innanmäte
steka dig med smör
hatt och sporer
en salig beblandning
av vätskor och barr
kan man bli smittad tro?

Kalle Johansson, din feta rackare
som oftast älskas i skogen
av otäcka rörliga väsen
som smör faller du sönder
bara jag petar på dig
med en kniv från Ikea

smaken av skogsmjäll himmel
maler din kropp
mellan tänderna mina

Och du din stolta fjälliga soldat
köttig är din lekamen
men jag räds inte dissektion
varje uns av din hud
äta naturligtvis galet girigt
bilringen på din späda fot
huvudet äts medium rare

nej en smula ödmjukhet fröken

Värdigt äter jag dig herr kantarell
Karl-Johan och dig
med ditt mjälla fjäll
oskuldsfullt låter ni er fångas
av giriga fingrar

Munsaven rinner
av lycklig smakberusning
tackar universum och skogens väsen

mätt i magen
vill bara ha mer