Gud är för starkt att säga
Utanför trärs solen av en avklippt gren genom att i försiktiga rörelser dras mot skugga. Nya friska blad. Är säker. Nu. fåglar parade med bomull i kvitterstänk längs bröstben vilande. är här. den store. du och mig på rygg det bultande är tondövt
det är inte du. Den store. du knullar mig röd om kinder ger mig almanacka och kompass du stänger dörrar. Trycker upp mig mot en vägg i rätt sekund trär av min skuld de naknaste utav begär
min skuldra. Kysser du smaragd av fläder
jag kanske alltid varit din längtat utan röst blind av skuld av längtan efter något större
jag kanske aldrig varit din ämnad till den värld jag anade men aldrig kunnat hitta
ingen av er två ett stycke därifrån låg landet i en dörr ni gläntat
Din påle glittrande och stark orgasm efter orgasm
min säng är tom men dofterna i allt så nära
så nära att den andre inte längre ligger gömd min sorg är under matta bak gardin. Ej längre här. jag är i världen självklar glad och stark och livet har just börjat gläntats
mina tår du. Boken väntar nedslagen glasögonen bredvid, som om jag nästan ser dig komma. Som om vi alltid kommer när vi inte längre behöver varandra för att vår mening kanske just var så.
Jag ser oss trots allt kasta våra kläder i det gula som numer borde kallas för det blåa. Med balkong intill. Ser dig ta en prillan där med kaffe. Vinkar av dig vid en färja.
Fri vers
av
smultronbergen
Läst 121 gånger Publicerad 2020-07-14 15:43
|
Nästa text
Föregående smultronbergen |