De döda skänker av sitt överflöd
ur krus av drömmar, ett hastat bläck
i källsprång över papperet

där kartor över nerbrunna hus
vikts sönder till brev och tranor
täckts av lupiners frömjöl

och som ett alfabet över nötta väggar
flammar nattens ljuspigment
darrande eldar, irrblossblickar:

i fjärilens skepnad vilar hon
i tomrum mellan vingar
bland silvergrå nerver, Mnemosyne