Får man prata om egen stolthet 

om sitt jag. Ja. Men aldrig skryta. 

Tänk dig sorg. Den får poeten ha 

skriva om varenda dag. Längtan 

den är inte sämre den och ånger 

vanmakt vad vi älskar den. 

Den där stubben. Resignationens 

symbol. Kampens vapen i form av

kniven som borrar sig åter åter 

åter in i saltat sår. Den är vacker den. 

Från håll. Nu ska jag poeta om något riktigt 

förbjudet. 

Hon ställde sig på bergets topp efter att hon 

gjort slut med dem alla med en sådan iver 

livslust att hon kunnat bryta för att leva. 

En kvinna får nästan aldrig vara som en ensamvarg 

han finns i filmerna i Hollywood den som alla 

unga vackra kvinnor drömmer om och den 

fränaste och roligaste skönaste en dag lyckas 

förvandla. För bra för att vara sann. 

I vissa ögonblick och ljus är jag på allvar han. 

Är jag en man? 

Hillen. Du armé man. Du som i verkligheten skådat 

bakdelen hos denna varelse  

fanns där en platt sand? Såg det ut som en mans ?