snavar på mitt skosnöre

svävar på din utandning

svänger pendeln

klockan slår tolv
vi slår en strike
gång på gång


klockan blir ett
jag blir aldrig mätt
min hunger är stor

vi pausar
vilar

klockan blir tre
du stryker mig fjäderlätt
längs ryggraden

och jag somnar insvept i
din ömhet för
mina snubblande
fötter

klockan blir fem
vaknar
pendeln svänger
svävar på din utandning

strike
igen