Ensamheten en förutsättning för tvåsamheten
Det enda du kan styra över
är ditt eget tänkande och handlande.
Omgivningen rår du inte på.
Den styr sig.
Så länge du känner dig omogen
tänker du också blott på dig själv
utan att för den skull
kunna ta hand om dig själv.
Omvänt gäller att så länge du är
upptagen av dig själv
är du omogen.
När du vet vem du är
och klarar dig själv på alla sätt
kan du lämna dig själv
och på allvar ta till dig ensamheten
för att i stället tänka på omgivningen
och kunna ingå i en relation:
gå upp i tvåsamheten.
Men du kan fortfarande lik förbannat
bara styra över ditt eget sätt.
På detta sätt är erkännandet av ensamheten
en förutsättning för och den enda motivationen
till att vilja ha en annan vid din sida.
Många kvinnor som inte kan föda barn
är redan "gravida med mamman"
och har därför livmodern upptagen.
Många män som inte kan ingå i tvåsamhet
är också ännu upptagna av barndomens mamma
som de av rädsla för ensamhet
inte vågar ge upp
och därför förblir ensamma
utan att kunna vara det.