Nästa dag fick DygnDragaren ett livs levande vykort. Det måste ha gått både ett dussin år och åter ett dussin år sedan någon varelse sände honom något dylikt. Raderna var sirligt ihopknåpade av sköldpaddorna, det urgamla paret Sten & Siri. Nu befann de sig uppenbarligen ute på hemester i Göteborg - ett faktum som DygnDragaren hade svårt att smälta, med tanke på deras romantiska beskrivningar. Bland tjusiga backar som i verkligheten ingalunda var särskilt branta, kämpade sig likafullt pensionärerna längs bergets små snirklar, med stiliga dörrar och fönster på diverse håll. Uppe vid Otterhällan trodde de sig ha funnit spår av såväl persisk matta som tyskt torn, dvs precis vad DygnDragaren hade fått i uppdrag att synkronicera. Man kunde nästan få för sig att sköldpaddorna själva var identiska med uppdragsgivaren - om det inte vore för att de aldrig hade lurats eller dubbelspelat under hela sitt tusenåriga liv.

Och hur Sten & Siri redan kunde känna till uppdraget, berodde på att hans farfar Minutmakaren hade givit dem magiska förmågor att interagera på lång distans med mekaniska fenomen. Särskilt om fenomenens sammankopplade frekvens medförde vardagliga problem för någon.. då var det dags för sköldpaddorna att dra i de osynliga trådarna. Just så hade Sten & Siri inte sällan gjort från varsin ände av staden, likt magnetism. Nuförtiden tycktes de verka från samma fläck och sträcka sin energi till fjärran platser. I det här fallet hade den fjärran motpolen visat sig vara DygnDragarens arbetsplats, närmare bestämt inuti gruvgångarnas hemliga labyrint. Inte ens sköldpaddorna kände till denna ombyggda gruva - så de måste ha skickat vykortet närmast telepatiskt?! Kanske genom någon av alla de tarot-läggare som de bekantat sig med under seklernas gång..

Det flotta fotot på kortets framsida hade Sten & Siri knäppt egenhändigt. Vyn var tagen ända uppifrån Stora Otterhällan, med både vridna och raka hus. Dessa sträckte sig ned mot en mattbutik och vidare in över Kungshöjd. Drottningens lilla jaktslott skulle annars ha varit ett typiskt huvudmotiv. Dock små kullerstensgårdar var sköldpaddorna redan så himla bekanta med, så de ville väl vandra längs modernare asfaltskrökar och få med ett tjog balkongklädda tegelfasader på köpet. Det mesta där var blott sekelgammalt, förvånansvärt nybyggt för vad som brukade ses ur sköldpaddornas horisont. Kronhuset hade de säkerligen betat av tillräckligt under tidigare hemestrar.

Hela denna miljö kom DygnDragaren att drömma sig tillbaka till sina tidiga år vid Universitetet. Då hade han stiftat bekantskap med både filosofer och biologer, geologer och psykosofer. Såväl en persisk kamrat som en tysk-fransk förälskelse hade han haft under samma termin. Idag kände DygnDragaren nästan ingen människa. Klassrum efter klassrum hade legat fulla med levande volymer, billiga men ändå ganska elegant inbundna böcker. Utflykter genom stan hade skett på en skönt trög cykel. Dagligen såväl som nattligen svepte man omkring - till skolsal eller festsal var långt ifrån alltid klart definierat. Sällsynt med skärmar fanns att fästa blicken på; så man fick hitta på bilderna av varandra direkt genom kroppen. Nuförtiden utbyttes det mesta av livet på elektronisk väg. 

Frågan är om inte tysk-fransyskan hade varit någon dotterdotter el dyl till Fladdermusan?! Dvs hon som farfar Minutmakaren sökt umgås närmare med eller åtminstone få en hatt sydd av.. Visserligen kunde man kolla upp alla tänkbara relationer över nätet numera, men DygnDragaren orkade sällan riskera att drunkna i denna enorma matris. Magnetismen utspann sig mellan alltmer distanserade belägenheter. Även fast institutionerna förmodligen alltid har brukat isolera sig, ägna sig åt sina huvudsakliga hjärtefrågor - så var många nuförtiden komplett blinda för varandras perspektiv. Likafullt hade de mentala gränserna, för vilka ämnen alltfler aspirerande professorer lade sin näsa i blöt i (på distans) kommit att luckras upp, på gott och ont. Nåväl, nu gällde det för DygnDragaren att få kontakt med det aktuella mysteriet - en högst eventuellt flygande matta. Hela detta kluster måste översättas till frågan vilken spak han skulle dra i....