vi slogs om pannkakorna
mamma fick inga alls
slet vid spisen
med knorrande barnmagar
slitande i kjoltygen sina

slår fortfarande vilt
för att få i mig magstarkt
plockar smulor
av förgätmigej
läser dikter av Lugn
vi var lika hon och jag

vi slogs om våfflorna
mamma slumrade vid järnet
hungrig och ensam
ryggtavlan höll inte
fyra hungriga barn
gav henne skrattårar
men gnagde hennes ben

vad jag älskade min mamma