månen låter vakan bedåras

skyarna framför

sänker taket och visar omfamningen

tanken talar trött 

att visst kan månen omfamnas

bara molnen når högt och omkring

lyssnat har den gjort länge

på tankens urminnes kraft

och auran ger orden ljus för vidare färd

ödmjuk inför nattens bild

vandrar skyarna i sakta mak och bortom

anas bortgångna kära i evighetens rymd

©tk. Bild och ord.