En gång var det du och jag

vi höll ihop i alla väder
träffades jämt både i och efter skolan

När vi kom hem pratade vi vidare i telefon
i timtal
benen uppslängda på pappas skrivbord

telefonsladden alldeles hopsnurrad
när vi var klara

Vad pratar ni om
frågade mamma
ni sågs ju nyss

äh
du fattar inte

Vi pratade om allt och ingenting
skrattade åt samma saker
förtrodde varandra hemligheter

som bara bästisar gör

En vacker dag
tog den där nära vänskapen slut

vi växte upp och fick varsina familjer
som pockade på uppmärksamhet

det fanns inte plats för kompissnack längre

Jag måste varit världens lyckost
som fick ha dig som min vän
de där viktiga underbara åren

Jag saknar dig