Du blodröda augustimåne

Som dunkelt lyser upp natten 

Den som åter börjat bli mörk och tyst 

Skänker tröst till alla ensamma 

Som sömnlöst vandrar i skuggornas skog

Med sin egen vånda som enda sällskap

Så lys deras väg genom mörka stunder

Du blodröda agustimåne full av gåtfullhet