Tar du vägen över griftegården
På ditt strövtåg under månens sken
Lyft din blick mot porten, se där står den!
Fät som lades under hörnets sten

Vederstyggligheten du nu skådar
”Hur kan detta vara Herrens verk?
Denna åsyn mycket illa bådar,
Bock på tvenne ben beklädd i särk!”

Du vet att du utlöst Grimens vrede
När han inte står kvar vid sin port
Lunkar han mot dig i nästa skede
Var då på din vakt, nu går det fort

Ta då flykten nedför kyrkobacken
Varligare må du bli framgent
När du känner andetag mot nacken
Är det utan tvivel dock försent