Trogen
Genom immiga fönster såg jag dig tydligast. Ringde. Hindrade
sjungande från öppna fönster
[vår närhet tvinnade till minnen av det starkaste]
att leva utan den
skicka alster vägbeskrivning karta
en ödslig punkt att beträda om och om igen doften av dagg av dig av mig
Brottade jag ned dig. Förde mina allt mer rasande naglar i huden tvingade jag dig någonsin att möta borgerlighet i dig
spottade jag någonsin på dig föraktade jag dig
njöt hon tvillingen i mig av att grundligt hämnas mannen han som inte trodde han var min varför trodde du inte på dig
skitiga naglar är jag. Sorg och betryckande melankoli i svepande stråk över en diktning så lång och utan slut. Färg är jag. Kanske geni. Stuns och överlevnad. Kanske även friare än fri. Frihet är jag. Dömd och nedbruten. Aldrig riktigt riktigt hel. Hel är jag. Ofri tyglad otyglad. Galen är jag. Oförminskat oförstående av ett vi.
Bunden vers
av
smultronbergen
Läst 102 gånger Publicerad 2020-08-15 10:48 |
Nästa text
Föregående smultronbergen |