Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Trogen

 

Genom immiga fönster såg jag 

dig tydligast. Ringde. Hindrade


aldrig jag. Hon.
Hon i det gulaste med syrsor 

sjungande från öppna fönster

 

[vår närhet tvinnade till minnen av

det starkaste]

 

            att leva utan den 

 

skicka alster 

vägbeskrivning karta 

 

en ödslig punkt att beträda om och om 

igen doften av dagg av dig av mig

 

Brottade jag ned dig. Förde mina allt 

mer rasande naglar i huden 

tvingade jag dig någonsin att möta 

borgerlighet i dig 

 

spottade jag någonsin på dig 

föraktade jag dig 

 

njöt hon tvillingen i mig 

av att grundligt hämnas mannen 

han som inte trodde han var min 



varför trodde du inte på dig 

 

skitiga naglar är jag. Sorg och betryckande 

melankoli i svepande stråk över en diktning 

så lång och utan slut. 

Färg är jag. Kanske geni. Stuns och 

överlevnad.  Kanske även friare än 

fri. Frihet är jag. Dömd och nedbruten. 
Arg är och var jag. 

Aldrig riktigt riktigt hel. Hel är jag. Ofri 

tyglad otyglad. Galen är jag. 

Oförminskat oförstående av ett vi.

 

 



 




Bunden vers av smultronbergen VIP
Läst 102 gånger
Publicerad 2020-08-15 10:48



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

smultronbergen
smultronbergen VIP