Prolog

Kan det vara så att psykopaten drivs av sin sjukdom att bli kriminell? Kanske, kanske inte. Skulle det vara så borde samtliga psykopater få fot-boja och övervakning. Om det nu går att lokalisera dem.
Dock är det definitivt så att man påverkas av sin omgivning.
Denna korta roman i do-kumentärform är en fiktiv berättelse. Varje likhet med nu levande eller av-lidna personer är tillfällig.
Ett varmt tack till Olechka Scherbinin som har initierat den här berättelsen och fungerat som diskuss-ionspartner när berättelsen växt fram.
Jag önskar dig mycket nöje med läsningen. Och skulle du - som många med dig gör – läsa förordet sist, så hoppas jag att du haft nöje av läsningen.
Har du kritik och kommentarer till texten så får du gärna delge dom på gunnarsnabelabarkenhammar-punktnu


Gunnar Barkenhammar
Malmö sommaren 2020

?







Kapitel 1 Mordet

- Han var en av de mest kriminella vi hade, säger Malmös polismästare Petra Kuula, efter mordet på Sali Bashri, som mördades en aprildag 2019 på väg ut från sin bostad på Elevgatan i Malmö. Sali hade just fyllt 40 år. Han efterlämnar fru och tre barn.
- När det gäller misstankarna om vem som utförde mordet rör vi oss inom en snäv krets. Det är allmänt känt att han låg i fejd med en av sina tidigare kom-panjoner. Kanske är det ett beställ-ningsmord. Kulan har vi hittat och nu håller vi på att matcha den mot ett vapen.
Detta var inte första gången som någon försökt mörda Sali Bashri. Ett halvår innan mordet gjor-des ett mordförsök, som slutade med att Sali blev skjuten i handen. På aku-ten plåstrades handen om och Sali kunde lämna sjukhuset.
Sali gick ständigt beväp-nad. Väl medveten om att han daglig-en riskerade sitt liv. Polisen tog natur-ligtvis ifrån honom pistolen, men så fort han släpptes hade han en ny pi-stol i byxlinningen. Dessutom hade han en springkniv fäst runt ena vris-ten.
Den tidigare kompanjonen och misstänkte mördaren har flytt landet och torde befinna sig i Kurdis-tan. Polisen räknar dock med att han kommer tillbaka. Kanske när mordet är preskriberat, kanske tidigare. Det är här i Malmö som han kan tjäna de stora pengarna och det är här i Malmö som han har sitt kontaktnät.
Samtidigt som Sali själv riskerar att bli mördad så hyser han planer på att mörda sin före detta kompanjon. Av misstag eller inte så mördas en hög uppsatt gängledare på före detta kompanjonens restaurant i Malmö. En av servitörerna ringer po-lisen och säger helt kallt att det ligger en död man här. Skicka en ambulans.
Polisens teori är att Sali beställt mordet från fängelset. Men då måste mördarna bekräfta det och det hade varit detsamma som döden för dom. Så Sali frias eller snarare: han kan inte fällas.
Med Sali i fängelse är det risk att hans närmaste drabbas. Han har hustru och två barn och dessutom en nu 18-årig son från första äkten-skapet.
Den första hustrun Rita ringer till Petra Kuula och frågar henne om råd vad hon skall göra med sonen, som nu skall ta studenten i Malmö. Petra tycker att sonen skall flytta så långt från Malmö som han bara kan. Rita lyckas övertyga sonen om att han skall flytta till Umeå och där ta sin studentexamen. Vilket han gör. Hans planer är att läsa statskun-skap på universitetet och då ligger Umeå bra till.
Sali ägde Restaurant Gourmet på Södergatan i Malmö. På något sätt gäller det att omvandla de svarta pengarna från knarkhandeln till vita pengar. Restauranter är bra för att tvätta pengar. Imaginära gäster finns det gott om.
Nu kan man undra varför en till synes trivsam man kan bli en av Mal-mös mest kriminella personer. Han är gift, han har tre barn, han tog hand om sin mor och sina syskon i Syrien innan han kom till Sverige som flyk-ting. En i många stycken helt vanlig person. Man kan förledas att tro att Sali är en storvuxen man, men så är det inte. Han är ganska kortväxt och spenslig. Bröllopsfotot med Rita visar Rita sittande och Sali stående bredvid.
Men han är en person med psy-kotiska drag. Kanske är det dessa drag som mer eller mindre tvingar honom att bli kriminell.
Rent generellt så läggs grunden för att utveckla ett kriminellt beteende tidigt i livet. Det brukar börja med snatterier och mindre stölder. Med den spänning och den adrenalinkick som den unge då får. Känslan att klara sig utan att åka fast. Det stärker dessu-tom självförtroendet.
En annan faktor är känslan av att vara annorlunda.
Hur skall den som är an-norlunda kunna bli accepterad, känna trygghet och ha en positiv självbild? Inom familjen och den närmaste kret-sen är detta svårt. Då är det lättare i kriminella kretsar. Har barnet en posi-tiv självbild har det lättare att ta ne-derlag och motgångar. Utan en positiv självbild känns motgångar outhärdliga och så kommer hämndkänslorna.
För att barnet skall känna sig tryggt behöver det känna tillhörighet, känna att det skall kunna gå att för-utse andras handlingar och känna att det har en identitet inom grupper eller familjen. Många kriminella har svårt med relationen till sin far. Och många gånger också till lärarna under skolti-den. Fadersgestalten har de många gånger funnit i de kriminella kretsarna.
I de flesta fall skyller de krimi-nella sitt kriminella beteende på andra eller på droger och alkohol. Många gånger är kriminaliteten ett sätt att fylla ett tomrum. Helt enkelt att ha något att göra.
I det specifika fallet Sali stämmer det ganska bra.

?






Kapitel 2 Barndomen

Sali är äldst av fem syskon. Fadern omkommer i en arbetsplatsolycka och Sali är den som får överta fadersrol-len.
Arbetsgivaren och försäk-ringsbolaget ersätter familjen med ett belopp motsvarande 100 000 kr. Pengarna sätts in på banken och Sali och hans mamma räknar med att kunna leva på räntan.
Mamman tar arbete som servitris för att dryga ut ränteinkoms-terna.
Efter en betydande kund-förlust försätter bankens ledning ban-ken i konkurs och Sali och familjen förlorar det insatta kapitalet.
Sali blir rosenrasande. Ef-ter mörkret inbrott ringer han på dör-ren till bankdirektörens hem. Bankdi-rektören får ett sylvasst knivblad i hjärttrakten. Sali drar ut kniven och stänger dörren. Kniven dumpar han i en avloppsbrunn.
Redan som barn hade Sali snattat i den lokala butiken och han tyckte att han var smart som inte blev upptäckt. Här läggs grunden till hans kriminalitet.
Sali blir som en far för sina yngre bröder. Han och mamman hjälps åt att laga frukost och få iväg de yngre till skolan. Sali handlar mat och förnödenheter åt familjen. Han förbereder lunchen så att de yngre bröderna kan komma hem för att äta. Sedan är det dags för disk och för att förbereda middagen. Man skulle kunna kalla Sali för en hemmaman. Även om han själv helst av allt skulle vilja vara en he-man.
Tiden går och de yngre bröderna kan nu ta hand om sig själva. Detta ger Sali mera egen tid. Som han utnyttjar till att arbeta deltid i en restaurant. Han hjälper till i köket mestadels med att diska. Så små-ningom får han laga såser och enklare rätter. Kanske är det här som hans intresse för restauranger väcks.
I Syrien bodde Sali och fa-miljen inte långt från Paul Ankas för-äldrar. Det var Paul Anka som skrev – eller snarare omarbetade - en fransk schlager till ”May Way”. Paul Anka var gift med Anna Åberg, som kom från Polen till skånska Bjuv som treå-ring. Paul och Anna träffades när hon arbetade som personlig tränare i Los Angeles.
Anna Ankas första äkten-skap varade i en månad och hennes äktenskap med Paul Anka i ett år. Kanske tycker hon att omväxling för-nöjer. Eller att hon kan tjäna en slant på en skilsmässa.
Det blir allt oroligare i Sy-rien. Precis som Vietnamkriget är det ett ombudskrig mellan USA och Ryss-land. Under 2013 beslutade Migrat-ionsverket att villkorslöst ge alla sy-rier som kommer till Sverige perma-nent uppehållstillstånd. Den möjlig-heten utnyttjade Sali, och det är så han kommer till Malmö. Sveriges svar på Chicago.
Under förbudstiden i USA 1920 till 1933 tjänade maffian stora pengar på illegal alkohol. I Malmö kan de kriminella tjäna sina pengar på narkotika. Chicago har sin sydsida och sin nordsida. I Chicagos sydsida kan man inte ens se en vit katt. Nord-sidan med sina gated communities är det mest lyxiga man kan se i USA. Malmö har sin framsida och sin bak-sida. Framsidan med Västra hamnen och Ribersborg och baksidan med Ro-sengård. Två olika delar av samma stad.

?






Kapitel 3 Ritas val

De träffades på Migrationsverket på Ramels väg i närheten av Willys. De hade kommit till Sverige ungefär sam-tidigt. Sali från Syrien och Rita från Bosnien.
Nu satt de där i Migrat-ionsverkets väntrum för att skrivas in på SFI – Skånska För Invandrare.
För att få tiden att gå så frågade Sali vad Rita gjorde här.
- Jag skall gå på SFI. Nu skall migrat-ionsverket se vilken nivå som jag pas-sar för. Och du?
- Samma här. Kanske hamnar vi på samma kurs.
- Så blir det kanske. Varför kom du till Sverige?
- Migrationsverket gav alla syrier en möjlighet att komma till Sverige på grund av oroligheterna i Syrien. Och du själv.
- Tja, Bosnien, där jag kommer från var också ganska oroligt och Sverige ver-kade bra, även om de flesta bosnier söker sig till USA och Kanada.
Sali dröjde sig kvar för att vänta ut Rita.
- Skulle jag kunna få bjuda dig på en kopp kaffe på kafeet som ligger ovan-för Willys?
- Tack gärna
Under kaffet bytte de telefon-nummer.
Några dagar senare vill Sali bjuda på middag.
Hon charmas av hans vänlighet och att han är välklädd. Att han är nästan huvudet kortare än hon bryr hon sig inte om. Så är det med kärle-ken. Den förblindar. Parterna ser inte varandras brister. Och även om par-terna inte i första hand väljer partner efter rationella grunder så ser och in-ser att de kan ha nytta av varandra och så var det även i det här fallet. Se-dan är det också så med kärleken att föremålet inte kan tas styckevis och delt utan man måste ta partnern som han eller hon är. Och så blev det.
Det dröjer inte mera än en månad innan Rita flyttar in i Salis lägenhet på Elevgatan i Malmö. Pengar verkar han ha gott om.
När Rita blir med barn vill hon att de gifter sig och det gör de. Nu blir Rita hemmafru för att ta hand om so-nen.
Sali är intresserad av jakt och de skaffar två jakthundar – Yrra och Rufsa. Varje lördag jagar Sali med hundarna och med sina jaktkompisar. Ibland kommer han hem med ett rå-djur som de tillagar tillsammans. Hur han lyckats få licens för en drilling är en gåta. Nyinflyttad som han är.
Sedan är det också som så med kärleken att den växlar från föräls-kelse till intressegemenskap och ar-betsfördelning. Och så var det även i det här fallet, även om Rita inte riktigt kände att hon var särskilt förälskad. Förhållandet med Sali var mera en praktisk sak för henne.
- Varifrån får du dina pengar
- Köper och säljer grejer
- Och vad då för grejer?
- Det är olika. Beroende på vad jag får tag på.
- Så vi kan kalla dig för business man, ha ha
- Businessman passar bra.
Nu byter Sali bil. Hans Golf GT byts mot en BMW 750 L Visserligen inte ny, men nu kan de ha sonens liggvagn i baksätet. Rita und-rar i sitt stilla sinne hur han kunde ha råd med att byta till en BMW och största modellen.
Den lilla familjen har det bra. De gör utflykter med sonen i sin liggvagn. Ales stenar är ett populärt utflyktsmål på sommaren. De hjälps åt att bära liggvagnen uppför den branta backen. Här kan de ha med sig en filt och kaffe och kakor. Och njuta av utsikten över Östersjön och mot Ystad. Riksarkivet hävdar att stenar-na ligger där de ligger helt slumpmäss-igt. Men det är inte riktigt rimligt. Vid midsommartid så går solen ned rakt framför stavstenen, vilket Hasse Al-fredsson noterade vid ett besök där. En annan lustighet är att exakt mellan Ales stenar och Kungagraven i Kivik ligger en liknande mindre skeppssätt-ning - Stenhed. Mellan Ales stenar och Kivik är det 120 km fågelvägen. Ama-törarkeologen Bob Lind menar att Ales stenar är ett solur och visar detta på ett imponerande sätt. Stenarna torde vara från bronsåldern, dvs 3 000 år gamla. En annan stensättning är Havängsdösen i södra kanten av Ravlunda skjutfält. Den är 5000 år gammal, dvs från stenåldern. Ingången är vänd mot havet där solen går upp vid vår- och höstdagjämningarna. Våra förfäder hade genuina astrono-miska kunskaper.
Ett annat utflyktsmål är sandstränderna vid Sandhammaren. Långa, vita stränder med knappt en människa inom synhåll.
Ytterligare ett utflyktsmål är vattenfallen vid Hallamölla. Här finns Skånes högsta vattenfall där vattnet genom fem olika forsar faller hela 23 meter.
Rita är ensam hemma med sonen och Sali är ute. Det knackar på dörren och en man har ett kuvert som han vill lämna till Sali. Kuvertets flik är inte försluten utan bara instucken i kuvertet. Rita undrar vad detta kan vara och hon öppnar fliken lite försik-tigt. I kuvertet ligger två små påsar som det står 5 gram på. När Sali kommer hem så undrar hon vad som var i kuvertet.
- En present, säger Sali
- Varför har du fått present?
- En gammal skuld
- Då var det ju ingen present
- Nej det är sant
- Och varför var mannen skyldig dig?
- Vi hade gjort affärer och han betalde inte som han skulle
- Vaddå för affärer?
- Bilaffärer
Jo, att han sysslade med bilaf-färer hade hon förstått.
Men detta verkade lite märkligt. Vad förpackas i femgramspåsar?
Sonen sover på en stor, röd matta som de hade och hundarna so-ver bredvid. När sonen skall sova så försöker Sali att få honom att se påfå-geln som finns i taket. Sonen tittar och tittar till dess att han somnar.
Kan de hitta barnvakt går de på bio eller på teater.
Något umgänge hade de inte. Salis vänner träffade de inte.
Av någon anledning står det några främmande personer på Elevgatan. Precis som om de bevakade de som gick in och ut i deras port.
Rita brukar stryka Salis skjortor. Alltid vita eller ljusblå. Svarta eller kulörfärgade skjortor var inget som han gillade. Till skjortorna hade han alltid slips. Knuten på franskt vis, dvs att slipsknuten satt lite snett. Eller fluga. Kostymen var alltid svart eller brun. På sommaren bar han gärna en vit kostym. Byxor i kulörta färger skydde han som pesten. Röda byxor var för bögar, tyckte han. En dag när hon skulle hänga in de strukna skjortorna i hans garderob så hittade hon en ICA- kasse. I kassen låg kanske 20 förpackningar som det stod 5 gram på. Samma typ av för-packningar som hon sett hans vän lämnat honom. Men nu packade fem och fem med ett gummiband om.
Rita tar en av förpackningarna och går till apoteket med den.
- Vad är detta. Jag hittade paketet på lekplatsen.
- Vi kollar
- Ja tack
- Du säger att du hittat paketet i en lekpark? Detta är amfetamin, dvs nar-kotika som säljs portionsvis. Vi behål-ler paketet och larmar polisen.
- Usch så hemskt. Tänk om något barn fått tag på det och smakat på det.
- Det vill vi bara inte tänka på.
Det är alltså knarkaffärer som Sali sysslar med.
Rita ställer Sali inför valet att antingen slutar du att sälja droger eller lämnar jag in en skilsmässoansö-kan.
- Men det ger ju oss pengar, och bra med pengar.
- Men tänk på alla ungdomar som drabbas.
Sali bönar och ber, men Rita är obeveklig. Rita flyttar med sonen till Lund för att slippa stöta på Sali i Malmö.
Sali köper Rita en bostadsrätt mitt emot Lunds Central. En stor trea med utsikt över centralstationen. Må-nadsavgiften är låg. De som äger sin bostad har fått en kraftigt ökad för-mögenhet på bekostnad av de som hyr sin bostad. Den förmögenhetsöverfö-ring som skett från hyresgäster till de som äger sin bostad är kanske den största förmögenhetsöverföringen i Sveriges historia. Den får nu Rita del av.
Sonen, som nu är tre år gammal, lyckas hon få in på Arkens förskola och hon fick också arbete som hygien-tekniker på universitetet. Hon kunde arbeta under några timmar när sonen var på sitt dagis.
Under kulturnatten fick hon två flickor att sitta barnvakt. Här träffar hon Erik. Salis motsats. Erik är full-ständigt ärlig. Han studerar nutidshi-storia på universitetet och han bor i ett studentrum på Vildanden. Efter några månader flyttar Erik in i Ritas lägenhet. Erik är en notorisk boksam-lare och snart fylls väggarna med böcker. Bl a har han samtliga 68 verk av Sven Hedin. Han har god hjälp av sin vän Pierre Dethorey på Lunds an-tikvariska bokhandel för att samla böcker.
Förvisso var Hedin nazist, men kanske man snarare skulle kalla ho-nom för antikommunist. Nazismen, ansåg han, var ett sätt att bekämpa kommunismen.
I Ritas och Eriks hem samlades Eriks kollegor för diskussioner. En av dessa diskussioner rörde Tysklands ockupation av Danmark och Norge.
Norge var före ockupationer fullständigt nergånget med en hög ar-betslöshet. Med tyskarnas pengar byggdes Norge upp, arbetslösheten utplånades och välståndet steg. Mot-ståndsrörelsen motarbetade Norge, vilket de nog inte avsett.
Under slutet av kriget var 6 000 danskar anslutna till den danska mot-ståndsrörelsen. 13 000 danskar an-sökte om att få gå in i den tyska ar-mén. 7 000 antogs.
En annan kväll diskuterade de monarki eller republik. Kanske inspi-rerade av Skånepartiets Carl P Herslow som vill göra Skåne till en självständig republik. En monarki kan vara konstitutionell och den kan vara som forna tiders monarkier där stats-överhuvudet var allenarådande – en absolut monarki. Ett exempel är Karl XII, som i stort sett bestämde allt i landet trots att han mestadels vistades utomlands.
Republik har varit och är en av grundbultarna i såväl kommunismen som socialismen. Den franska revolut-ionen avskaffade monarkin genom ett pöbelupplopp och så skedde också i Ryssland. Båda upploppen hade sin grund i missväxt.
Såväl kommunismen som soci-alismen har införandet av en republik på sitt partiprogram.
The Economist Intelligence Unit mäter demokratiindex. Monarkierna toppar denna lista och republikerna hamnar i botten.
Freedom in the World mäter staternas frihet –ett slags frihetsindex – och även här hamnar monarkierna i topp och republikerna i botten.
En annan kväll rörde diskuss-ionen medborgarlön och basinkomst. En sorts medborgarlön är barnbidra-get och också pensionen. Medborga-lön skulle vara att fylla upp gapet däremellan. Idén om medborgarlön är inte ny. Redan Aristoteles framförde tanken. Inte mindre än fem av nobel-pristagarna i ekonomi ställer sig posi-tiva till tanken på en basinkomst.
Fördelarna med en medborgar-lön är flera. Mindre byråkrati och färre byråkrater, som skall granska bidragsansökningarna. För att inte tala om alla blanketter som försvinner. Vi slipper den stigmatisering som bi-dragstagarna kan känna. Och natur-ligtvis utrotar vi fattigdomen med en medborgarlön och kanske minskar an-talet hemlösa och antalet kriminella. Studenterna behöver inga studiebi-drag.
Men hur skall medborgarlönen finansieras? Tag bort jordbruksstödet, landstingen, länsstyrelserna och landshövdingarna.
Diskussionen om valutan var intensiv. Företagare gör allt för att undvika risker. Varje företagsledare vet att han inte bedöms efter sina för-tjänster utan döms på sina misstag. Därför vill han ha sin tjänstemanna-trygghet och kan han undvika valuta-risker så gör han det. Företagarna i EUR-länderna undviker främmande valutor i den mån de kan. Till nackdel för den svenska kronan.
Kanske kan vi jämföra EU med industrialismens genombrott, som re-sulterade i kraftigt sänkta priser för konsumenterna tack vare speciali-sering, rollfördelning och masspro-duktion.
Genom EU har en standardise-ring av imponerande mått genomförts.
Den gemensam valutan lägger in en högre växel i den tillväxtmotor som är EU. Med EUR så kommer Sverige att flerfaldiga sin handel med EU
När det gäller EU går 50 % eller 400 000 000 000 kronor till stöd åt jordbrukets fria företagare. Detta eko-nomiska vansinne måste upphöra. Vilken annan bransch kan räkna med motsvarande stöd? Detta är politiskt röstfiske och drabbar enskilda kon-sumenter i form av högre matpriser. Höga matpriser slår hårdast mot lå-ginkomsttagarna enligt den ekono-miska lag som säger att maten utgör en större andel av låginkomsthushål-lens budget än av höginkomsttagarnas hushållsbudget. Det blir alltså lågin-komsttagarna inom EU som får betala för taburetterna.
När länder och regioner ut-vecklas olika uppstår en risk för en sk asymmetrisk chock, Den här chocken måste lösas med omflyttningar av ar-betskraft. Nyskapande är i hög grad en kombination av redan kända faktorer. Det är ingen tillfällighet att konstnärer-na samlades i Paris eller att framgångs-rika kreatörer haft ett nätverk av andra framgångsrika kreatörer. På motsva-rande sätt är det med innovationerna, där en framgångsfaktor är att skapa dy-namiska, lokala miljöer med hög kom-petens, sk kluster. Kista hade 30 000 anställda inom IT när det begav sig, Bangalore i Indien 140 000 och Silicon Vally 500 000.
Den senaste diskussionen som Rita kan erinra sig gällde presstödet. Under 1950-talet lades många dags-tidningar ner i Sverige. För att säkra utgivningen av de kvarvarande tid-ningarna diskuterade politikerna att statsbidrag borde utgå. 1965 beslutade den svenska regeringen att stöd skulle utgå till de politiska partierna, som sedan fick vidarebefordra pengarna till sina respektive tidningar. I dagsläget är det en statlig myndighet som förde-lar stödet.
Ju större en dagstidning är desto flera annonsköpare drar den till sig på bekostnad av de konkurrerande tid-ningarna.
Totalt utgår en halv miljard kronor per år i presstöd i Sverige. Huvudde-len går till dagspressen och särskilt storstadspressen. I presstödet ingår också ett stöd till små, udda tidningar och till taltidningar. Man kan fundera över varför Finanstidningen får presstöd, som bör ha läsare som borde kunna betala vad tidningen kos-tar.
Dagstidningen är dels en bärare av ett politiskt budskap och dels av annonser. Kultur, sport, och nyheter kan lite generellt betraktas som at-traktioner för att läsarna skall lockas läsa även annonserna och de politiska åsikterna.
Skattebetalarna tvingas via skattsedeln att betala för att politiska förespråkare via dagstidningarna skall kunna få ut sina budskap. Krämaren måste betala för utrymmet medan po-litikerns textreklam skall delfinansie-ras av skattebetalarna.
SvD får årligen 40 MKr och Skånska Dagbladets lika mycket. För-utom presstöd åtnjuter dagspressen en lägre moms, vilket även välmående dagstidningar profiterar på.
När det gäller mångfalden är det naturligt att vi har en sk yttre mång-fald, dvs en mångfald i antalet tid-ningar av olika politisk färg. Det finns dock en möjlighet att ha en inre mång-fald, dvs att inom varje tidning låta olika politiska inriktningar komma till tals. Ett exempel är Tidningen Ånger-manland, som har såväl en socialde-mokratisk som en moderat ledarsida. De flesta dagstidningar låter företrä-dare från olika politiska riktningar komma till tals.
Stöd till kommersiella projekt är inte bra för någon och allra minst för konsumenten. Motsvarande stöd finns bl i Frankrike, Italien och Grekland och i övriga nordiska länder.
Kanske är det så att tidningarna blir sämre på grund av presstödet. Så fort en verksamhet inte bär sig är det alltid någon annan som skall betala. Vi måste ha bort systemfelen i sam-hället och bidrag till kommersiella verksamheter måste bort antingen det gäller jordbruk eller dagspress. Tyvärr är det nog så krasst att man väljer ef-ter storlek och upplagespiralen verkar med full kraft.
Presstödet är en het potatis att debattera därför att så många journa-lister är beroende av stödet för sin ut-komst. De har makten över bud-skapsbärarna, drevet går och debatten tystas ner. Att kritisera presstödet i media är som att svära i kyrkan.
Utan presstöd kommer även dagstidningarna att anpassa sig så att de kan attrahera en större målgrupp. DN i Sverige är det dominerande de-battforumet där samtliga partier kan bryta åsikter. När det gäller DNs kva-litet så saknar den motstycke bland svenska dagstidningar. Kanske skulle vi få en mera liberal debatt med färre partsinlagor och mindre ställningskrig om vi hade en enda tidning på varje ort som tvingades ta hänsyn till sina prenumeranter.
Rita och Erik röker som borst-bindare på sin balkong. Men i övrigt för de ett sunt liv och går på Gerda-hallens gym när de känner för det.
?






Kapitel 4 Charmören

Han är alltid vänlig, vältalig och väl-klädd. Likt Al Capone så var det hans bestämda uppfattning att man kom-mer längre med ett vänligt ord och en pistol än med bara ett vänligt ord.
Ritas föräldrar avråder från ett giftermål med Sali därför att han är arab och muslim. Just därför svarar hon ja på hans frieri. En ung dam, som trotsar sina föräldrar. Även om han kunde vara våldsam så uttalade han aldrig några hot mot Rita. Han bönade och bad att hon inte skulle ta ut skilsmässa, men när han väl insett att hon vill skilja sig så accepterar han detta.
Efter skilsmässan charmar han ytterligare en ung kvinna och får två barn med henne. Anna, som kvin-nan heter, träffade han på Swing Inn. Medan Rita är lång och smal är Anna lite av hennes motsats. En knubbig liten sak med stora bröst, som han kan sticka näsan mellan och skaka på huvudet. Liksom Rita föll Anna för Salis vänlighet.
I grunden var han inte vän-lig. Vänligheten var bara ett sätt för honom att få sin vilja igenom. Redan hemma i Syrien började han prakti-sera den här taktiken.
Som muslim var Sali väl medveten om att det är han som man som bestämmer över sin kvinna och över vem hon får umgås med. Mus-limska män får misshandla sina hust-rur. Hon skall dessutom stå till hans förfogande närhelst han så önskar. Islam talar om kvinnan som en åker som mannen kan beträda när och hur han vill. (Koranen 2:223, 4:15 och 4:34). Detta var inget som Sali tilläm-pade på sina kvinnor. Kanske var det så att han fick ut mera av dem om han var snäll och vänlig.
I sängen kunde han dock vara lite våldsam. Det fick både Anna och Rita erfara. Han hade en sexuell per-version där sexuell upphetsning och tillfredsställelse är kopplad till andras lidande och förnedring. Sannolikt kopplat till hans i övrigt psykiskt sjuka natur. Lidande och förnedring utlöser endorfin hos sexsadisten på samma sätt som en maratonlöpare kan få under slutet av loppet. På samma sätt är det med masochism där masochisten erfar njutning av smärta. Sadomasochism använder makt och smärta i sexuellt syfte. Här används erotisk förnedring, smärta och under-kastelse.
Sadism i ordets rätta bemär-kelse med verklig förnedring i form av piskrapp och andra våldsamheter vå-gade han inte ens tänka. Han ville be-hålla såväl Rita som Anna. Framför allt Anna, som hjälpte honom med hans narkotikaförsäljning.
Både Rita och Anna hade blå-märken efter såväl hårda nyp som bett. Men båda uppskattade vänlig-heten i vardagen och bortsåg från hans lite våldsamma beteende i sängen. En konflikt skulle kanske drabba barnen och det ville de inte. Rita teg och led när han bet och nöp henne, medan Anna skrek i högan sky. Sali njöt i sitt stilla sinne, men beklagade att han gjort Anna illa. Dagen efter visade Anna upp sina blåmärken och sa att så ville hon inte ha det. Men samma sak upprepades vecka efter vecka.
När det gäller psykopaten så påverkas såväl hans eget som om-givningens liv av hans störning. Huruvida detta även gäller sexsadisten har jag inte kunnat hitta några studier om. Men helt opåverkad torde han inte vara av sin störning även utanför sängkammaren.
Ordet sadism härrör från Markis de Sade – född i Paris 1740 och avliden 74 år senare. Kanske vår förste erotiske författare med ohäm-made pornografiska skildringar. Han använde bl a piskor för att plåga sina kvinnor, som många gånger var pro-stituerade. Han var en aktiv, intellek-tuell skribent. Hans ”De 120 dagarna i Sodom” som har undertiteln ”Lider-lighetens skola” kan jag varmt kan re-kommendera. De flesta av sina verk skrev han under sina sammanlagt 28 år i fängelse. Han skrev inte bara ero-tiska berättelser utan han var också filosof och gjorde tex en gjorde ett ut-kast till en utopisk statsbildning på en söderhavsö. Han skrev en dialog mel-lan en präst och en döende vällusting där libertinen lyckas övertyga prästen om det värdelösa i ett gudfruktigt le-verne. Han är mycket omskriven och det har gjorts ett antal filmer om ho-nom.

.?






Kapitlel 5 Psykopaten

Vi har konstaterat att vi här har att göra med en charmerande ung man som är mycket vänlig, välklädd och vältalig. En verklig charmör. Det är på det här sättet som han manipulerar sin omgivning.
Han har behov av spänning och han blir lätt uttråkad när det inte händer någonting. Kriminaliteten ger honom spänning och han får en kick av att inte bli upptäckt.
Som vi sett med bankdirek-tören i Syrien så är han impulsiv och blir aggressiv när saker och ting går honom emot.
Kvinnor charmar han på löpande band. Under sina äktenskap var han dock obrottsligt trogen sina hustrur.
Han stjäl i butikerna i Sy-rien i tidig ålder.
Han är kriminellt mångsidig med narkotikabrott, rån, penningtvätt, mord och mordförsök.
Det är i den kriminella mil-jön som han får den spänning han sö-ker. Den kan han få direkt utan att be-höva vänta på någon eller på något. I den kriminella miljön kan han mani-pulera sina offer. Här kan han vara hotfull. Här behöver han inte ångra vad han har gjort mot sina brottsoffer. Ånger är en egenskap som han för öv-rigt saknar. Han kan inte leva sig in i vad brottsoffren känner. Empati är ytterligare en egenskap som han sak-nar.
Han behöver inte slita i sitt anletes svett för att skrapa ihop till livets nödtorft. Det gör brottsoffren åt honom.
I polisförhören kan han utnyttja en annan av sina medfödda egenskaper nämligen att ljuga. Och han ljuger för att det ligger i hans psy-kopatiskt sjuka natur.
När han lyckas lura polisen tycker han att han är duktig. Han känner att han är bättre än sina med-människor.
Han är fullständigt orädd. Han kan titta in en gevärsmynning och vara fullständigt oberörd.
Hustrun Rita begärde skils-mässa genom att villkora att Silo skulle sluta med sitt kriminella liv. Men det kunde han inte. Det var en del av hans personlighet.
Även om han lyckades skrapa ihop ett ansenligt belopp under åren så var det inte för pengarna som han levde det liv som han gjorde. Man kan undra vad hustrur och flickvänner tänkte om de presenter som de fick. Det måste varit uppenbart för dem att pengarna han köpt presenterna för var pengar, som han kommit över på ett oärligt sätt.
Vi kan konstatera att vi här har att göra med en psykopat, som fått fräknar på hjärnan.
Fräknarna består av Koranens regelverk. Att inte äta under dygnets ljusa timmar under Ramadan tilläm-par han inte och inte heller behandlar han kvinnor som en åker. Men i övrigt är han ganska noga med att inte dricka alkohol eller att äta fläskkött. (Kora-nen 5:90)
Inte heller spelar han om pengar. (Koranen 5:90)
Inom islam råder klädestvång. Kvinnor får tex inte visa håret och kroppen skall vara heltäckt. (Koranen 24:31 och 33:59). Detta är inget han kräver vare sig av Rita eller av Anna.
Om hundar tycker han inte. Hundar är enligt Koranen orena djur. (Koranen 5:3)
En rättrogen muslim skall mörda icke muslimer. Vi har sett ett antal självmordsattacker på otrogna. Bilar som kör in i folksamlingar. På detta sätt säkrar muslimen en plats i himmelriket. (Koranen 2:191, 5:33, samt Världen Idag, den 23/1 2012 ”Muslimer måste döda judar”). Inte heller här var han särskilt rättrogen. Jude eller grek spelade ingen roll. Det som spelade roll var om någon stod i vägen för honom.
Kanske går det att redan på fos-terstadiet fastställa vem som blir psy-kopat? Och på det sättet kunna hålla koll på individen under hela hans liv. Det är nästan uteslutande män som blir psykopater. En del av dem blir framgångsrika företagsledare. Okäns-liga och målinriktade.
Langarna träffade kunder-na vid den lilla rondellen vid Folkets Park. Var det så att Sali kom dit så dunstade alla som inte langade åt ho-nom. De visste att de kunde bli bedö-vade av hans elpistol. På så sätt säk-rade han marknaden.
Det lockade honom att kunna stjäla kaffekassan på polisens huvudkontor på Porslinsgatan. Men hur? Det fick han fundera på. Kanske när han blev tagen för förhör.
Under tiden roade han sig med att råna kontanter från Securitate, som varje kväll fraktade kontantkas-san från olika butiker till banken. Sali klädde ut sig till tiggare och stod utan-för butiken. När väktaren kom så sköt han honom i ryggen med sin elpistol. Väktaren segnade ner och Sali tog säcken med kontanterna. Detta var enkelt och lätt.
Lite svårare var det att råna en bank. Men han gick in och osäkrade en handgranat.
- Pengarna eller kastar jag handgranaten innanför disken!
Snabbt kom det pengar på disken. Sali rafsade åt sig pengarna samtidigt som kan kastade handgrana-ten innanför disken. Han hade tagit bort det mesta av krutet så att det sade bara poff när handgranaten ex-ploderade medan banktjänstemännen trodde att deras sista stund var kom-men. Ut i en stulen bil som stod med motorn på. Nästa bil stod några kvar-ter bort
De här rånen såg Sali som lite av en sport. Att kunna läsa i tid-ningen dagen efter att polisen inte hade några spår efter rånaren.
En annan sport som han ägnade sig åt var att annonsera ut sin bil på Blocket till underpris – 449 500 kr för en bil som lågt långt över miljo-nen. Köparen skulle betala kontant och de stämde träff på krankajen. Kö-paren kom med sina kontanter och Sali föreslog att de skulle köra en runda med bilen så köparen fick testa den. Väl tillbaka på krankajen går Sali runt bilen till förardörren, öppnar den och där räcker köparen över pengar-na. Sali förlamar honom med sin elpi-stol, drar ut honom och tippar honom över krankajens kant. Det är bara kol-legorna i knarkbranschen som har kontanter i den storleksordningen.
Den här manövern ger Sali en halv miljon varje gång.
Skulle det vara som så att köparen inte ser ut som en kollega i knarkbran-schen så säger Sala att han redan sålt bilen till en annan köpare.
?






Kapitel 6 Blåsningen över internet

Internet utvecklades ursprungligen som ett militärt forskningsprojekt i USA och så sent som 1969. Så små-ningom kom IPadresserna och det första e-postmeddelandet skickades 1971. Den första web-sidan kom samma år. Det kommersiella genom-brottet kom så sent som 1995. Nu har vi världens största marknad för pri-vatpersoner, för företag och för skur-kar som Sali.
Över årtusendena har det skett tre stora tekniska genombrott. Elden, hjulet och internet. Om vi bortser från det tekniska så har vi på senare år också fått leggings.
Sali annonserar över nätet om att han kan dubblera en insättning på hans konto på en månad till en kostnad av 10% på insatt kapital. ”Hade jag haft egna pengar hade jag använt dom, men nu har jag inte det så nu får det bli såhär i stället. Rimligt är att du satsar 1 000 kr.”
Insättning skall ske den siste i varje månad och utbetalning sker den förste en månad och en dag senare. För varje omgång erbjuder Sali att insatsen dubbleras. Det är lätt för kunden att satsa eftersom han just har fått 2 000 kr.
Omkring ett hundra perso-ner nappar på erbjudandet. Det kostar Sali 100 000 kr att dubblera insätt-ningarna. Nyheten sprider sig och nästa månad har Sali omkring 1 000 kunder. Nu kostar det honom två mil-joner att dubblera insättningarna. Nu är Sali uppe i 10 000 kunder och en kostnad på 40 Mkr. Med 100 000 kunder kostar det honom 800 Mkr. Han begränsar sig till 10 000. Nästa satsning blir 1600 kr. Nu får han in 16 milj. Verksamheten har han skött från Schweiz där han har tillgång till sina nummerkonton.
Den gamla sanningen att “there is no such thing as a free lunch” har återigen besannats

?






Kapitel 7 Restauranten

Sali köper restaurang Gourmet på Västergatan. Han driver den några år och låter sedan sin vän Muhammed Alexander köpa in sig i restauranten. Årsvinsten är 400 000 kronor per år. Priset för restauranten blir följaktligen tre gånger årsvinsten dvs 1,2 Mkr. Muhammed Alexander får köpa in sig till 50% och skall betala 600 000 kro-nor. Vilket han lovar att göra men det kommer aldrig in några pengar på Salis konto. Muhammed Alexander har lika stort behov som Sali att tvätta sina svarta pengar.
Tvättningen går till på det sättet att ett antal fiktiva gäster äter och dricker och pengarna slås in i kas-saapparaten och kan tas ut som vita för att beskattas.
Sali undrar var de 600 000 kronorna har tagit vägen och Mu-hammed bedyrar att han satt in dem.
– Bevis, säger Sali och Muhammed visar en förfalskad insättning.
Sali kallar till bolagsstämma. De har 50/50 var av aktierna, men Sali är permanent styrelseordförande vid bo-lagsstämmorna, varav detta är den första. Med sin utslagsröst som ordfö-rande väljer Sali en styrelse bestående av honom själv och hans hustru.
Muhammed Alexander har nu inte tillgång till bolaget och han köper restaurang Ture, som också ligger på Västergatan. Kunderna behöver de inte konkurrera om. Däremot försöker Muhammed Alexander att ta med sig några av servitörerna. Servitörerna vet att skulle de byta arbetsgivare gör de det med livet som insats. Vilket en av servitörerna gör efter att ha blivit lo-vad, dels ett armbandsur värt 400 000 kr och dels en exklusiv Jaguar.
Servitören skjuts ner på restau-rang Ture några veckor senare.
Många yngre kommer in på Salis restaurant och ”vill hjälpa till”. Servitörerna, som de vänder sig till, är instruerade att ställa sig frågande.
Gissningsvis är dessa yngre första- eller andra generationens in-vandrare. Dels vill de ha snabba cash och dels vill de vara en del av en grupp. Att få en tillhörighet, vänner och kamrater och framför allt gemen-skap.
Malmö stads fritidsaktiviteter kan inte nog överskattas. Det är där dessa yngre kan få utlopp för sin energi. Pengar ger det givetvis inte, men aktivitet och gemenskap.

?






Kapitel 8 Pengarna

Pengarna Sali kommer över skickar han via en kurir till ett konto i Schweiz. För att kunna växla svenska kronor till EUR eller till USD så öpp-nar han ett växlingskontor på Möllan.
Knarkhandeln ger stora pengar. Distributörerna träffar han på en restaurang på Lilla Torg. Sali byter sina distributörer ganska ofta. På det sättet blir det svårare för polisen att knyta de som åker fast till honom per-sonligen.
Kontonumret i Schweiz är det bara Sali som känner till. Väl medveten om att konkurrenterna gärna ser honom mördad så får hust-run Anna nyckeln till ett bankfack i Handelsbanken på Stortorget. I bank-facket ligger numret till kontot i Schweiz.
Dock har vi ytterligare en per-son som känner till kontot och det är kuriren. Hur Sali tänkte här är oklart, men kanske skulle han byta kurir och mörda den nuvarande. Hur som helst så ser kuriren sin chans när Sali mör-das att kunna ha en välfylld spargris.
Kuriren tar den väska han bru-kar föra ut pengar i och beger sig till Schweiz. Här tar han ut 100 000 USD och återvänder till Malmö via Öresundsbron. Att föra ut pengar har gått bra, men att ta in pengar är en annan sak. Han blir stoppad på den svenska sidan och tullarna undrar na-turligtvis varifrån han har fått så mycket pengar.
- Utlandsuppdrag, försöker kuriren.
- För vem och vad gjorde du?
- Löste datorproblem
- För vem?
Nu blir det lite besvärligt för vår kurir. Tullarna drar
den korrekta slutsatsen att det rör sig om svarta pengar. Pengarna beslagtas och kuriren åker in på tre år.
Under tiden i fängelset drömmer han om vad han skall göra med peng-arna den dag han kommer ut. Att han åkte fast på Öresundsbron ser han som ett olycksfall i arbetet. Det måste gå att bygga ett lönnfack i bilen. Om han nu skulle bli stoppad och kollad.
En normal människa skulle nog ha sett pengarna i Schweiz som en pensionsförsäkring. Att så småningom kunna dra sig tillbaka och leva pens-ionärsliv med segling och golf. Men så icke Sali. Vad han skall göra med pengarna vet han inte. Men de är en bra livförsäkring för hans hustru och hans barn den dag han inte finns längre.
Han uppskattar lyx. Hans Rolex i rent guld kostade åtskilliga miljoner. Kläderna låter han skräd-darsy hos en skräddare på Stora Ny-gatan. Kopior av Armani och alla med rött foder. Han kör en Jaguar F-type Coupé av senaste modell och han by-ter bil varje år. Däremot är han inte särskilt lyxig när det gäller maten, som han köper på Abdos på Danska vägen 55. Som muslim är han noga med att inte dricka alkohol. På Abdos säljs inga matvaror som innehåller nå-gon form av alkohol. Dessutom kan han här få halalslaktat kött
På de dyrare restauranterna i Malmö går han bara när han skall träffa sina kontakter. Dom tar han inte gärna till sin egen restaurang. Den hål-ler polisen koll på. Han beställer in samtliga rätter och sedan får gästerna ett smörgåsbord att välja mellan. Hans favoritdryck är Schweppes Tonic Water.
Av någon anledning fastar han inte under Ramadan. Kanske tycker han att det stör hans verksamhet. Det gäller för honom att vara alert och på sin vakt såväl mot polisen som sina fiender.
Det gäller också för honom att vara i fysiskt god form. Därför går han på gym tre gånger i veckan. Fris-kis har ett gym på Kronprinsen och det brukar han frekventera.
Anna blir följaktligen en synner-ligen förmögen ung dam. Hon är väl medveten om att skulle polisen få reda på kontot i Schweiz så skulle de för-söka konfiskera pengarna. Som hygi-entekniker har Anna en låg inkomst. Även om polisen inser att Sali inte lämnade Anna lottlös.
Frekventa resor till Schweiz skulle göra polisen misstänksam. På något sätt måste hon tvätta pengarna. Restaurangen ärver hon. Kanske kan hon driva den med hjälp av servitö-rerna. Lätt blir det inte med tanke på den makt som Muhammed nu har fått.
Hon tar barnen med sig och be-ställer en resa till Italien. Och därifrån en resa tur och retur till Schweiz. I Schweiz tar hon ut en halv miljon från kontot och växlar till svenska pengar. Den yngste sonens nallebjörn får bli penninggömma. Nallebjörnen är hans käraste leksak och den släpper han inte ifrån sig. På det sättet lyckas hon få in en halv miljon i kontanter till Malmö. Tvätten sköter servitörerna mot en väl tilltagen dusör. De inser också att här finns det pengar och pengar att tjäna.
Intuitivt och av någon anledning som hon själv inte kan förstå så byter hon nummerkonto. Hon ser då att det rör sig om en ansenlig summa, som nu har blivit hennes.
Ett enkelt sätt att tvätta pengar är att vinna på lotteri eller på Malmö Casino. Anna satsar 50 000 kr på att köpa dubbla trisslotter och 50 000 kr satsar hon på roulett. Tur har hon för hon lyckas vinna 25 000 kr, med det är långtifrån vad hon förväntade sig.
Anna har nu nära en halv miljon kronor i kontanter. Vad skall hon göra med pengarna? Liksom Sali är hon svag för fina kläder. I Malmö finns det gott om lyxloppisar, som säljer mär-keskläder till låga priser. Modebuti-kerna vill hon inte gå in i. Kanske har polisen span på henne. Pantbanken på Triangeln – eller Triangelen, som malmöborna säger – säljer smycken och diamanter som inte har lösts ut. Vem kan avgöra om en diamant är äkta eller falsk? Det är bara känslan. Vigselringarna blir nu diamantprydda liksom hennes örhängen.
Om polisen tycker hon inte. De sover sin törnrosasömn i kaffe-drickarkultur och i ärendenedläggar-kultur. Bra för henne naturligtvis, men inte för medborgarna som hon tycker har rätt att kräva trygghet på gator och torg. Poliserna far runt i sina bilar och de syns sällan patrullerande. När de två bokstavsfalangerna pucklar på varandra så tycks resurserna vara obegränsade. Liksom när MFF spelar på hemmaplan mot något lag, vars supportrar tågar Mariedalsvägen fram skrikande och skränande. Här har nå-got gott snett tycker hon. Lägg ner po-lismyndigheten i sin nuvarande form och bygg något nytt och effektivt. Att MFF skulle betala för polisens resur-ser ingår inte i systemet. Det är poli-sen som skall garantera trygghet - inte MFF.
Till skillnad från Sali så älskar hon mat. Limhamns Fiskrökeri är hennes favoritställe. Förvisso lite lyxi-gare än Abdos. På Årstiderna äter hon söndagsmiddag med barnen.
Men hur kan en till synes fattig flicka njuta av livets goda utan att det väcker uppmärksamhet? I ett svagt ögonblick funderar hon på att flytta till USA. Men även där lär hon ha po-lisen efter sig. Kanske Japan? Men skulle hon bli misstänkt och utsättas för rättsväsendets uppmärksamhet kan det bli förödande för henne. Det japanska rättsväsendet är förskräck-ande med sina tortyrliknande krav på erkännande. Japan är sannerligen ing-en rättsstat och som vit – gajing – så finns här också en rasdiskriminering. Japanen står högst i denna rasistiska rangordning och sedan kommer vita, och alla andra kulörer. Vilket man inte tror när man ser den alltid vänlige och ständigt smilande japanen. Som alltid vill bjuda på en drink före maten och sedan risbrännvin – varmt och kallt – till maten. De är väl medvetna om att de inte kan bryta ner alkoholen på samma sätt som gajing kan. Vilket in-nebär att de dagen efter måste ha en förrfärrlig baksmälla.
Kanske Mallorca eller Kanari-eöarna? Inte lätt med tanke på bar-nens skolgång. Det är i Malmö hon har sina vänner, sin släkt och sina be-kanta. Och det är här som barnen har sin skola och sina kamrater.
Så hon bestämmer sig för att det får bli Malmö. Men hur kan hon njuta av det ansenliga belopp som Sali läm-nade efter sig? Kanske resor till exo-tiska länder och där leva lyxliv? Men det kräver inte så mycket pengar i för-hållande till de hon disponerar. Å andra sidan, vad är det som hon vill göra? Kläder, bilar, smycken, spa, en villa på gräddhyllan längs Limhamns-vägen, privatskolor för barnen? Det får bli restauranten som får generera pengarna.
Gäster drar man genom kam-panjer. Prisbomber som bara inte går att stå emot. Det är som så med re-stauranter att det är inte maten som kostar utan personal och lokal. Det går inte att rabattera de alkoholhaltiga dryckerna. Dom måste man ta betalt för. Och med billig mat så är gästerna benägna att köpa öl och vin till maten. På det här sättet har Anna fått fart på restaurangverksamheten. Till intäkter-na kan hon nu lägga de imaginära gäs-terna. Kanske vore det en idé att köpa ytterligare en restaurang.
Restaurangen på Lorensborgs torg går lite knackigt. Ägaren Zicko har inte pengar för att annonsera fram gäster. Anna tar över skulderna från Zicko och börjar hon driva Restaurang Lorens på samma sätt som Gourmet. Inte heller Översten på Kronprinsen går bra. Också den tar hon över.
Även om varken Lorensborg el-ler Kronprinsen är rätt för en restau-rang så finns det bra bussförbindelser.
Restaurang Bloom i Pildamm-sparken har ett intressant koncept. De har öppet bara på kvällarna och de satsar på gäster som vill ha exklusiv mat och är villiga att betala för den. Luncherna för en restaurang är som att byta pengar. Anna köper restau-rangen och börjar tillämpa konceptet på sina övriga restauranger.
Nu strömmar pengarna in och nu väcker det inget uppseende att hon köper en villa just på gräddhyllan. En villa på 285 kvm i två plan på Be-leshögsvägen. Huset har biljardbord i källaren och bastu och solarium. Häri-från är det ganska nära till såväl lekis som dagis för barnen. Nu kan hon också anställa en barnflicka som tar hand om barnen och tar dem till och från lekis och dagis.
Att ha en villa innebär att man måste vara såväl trädgårdsmästare som byggnadsarbetare. Därför annon-serar hon på Grannar.se efter en träd-gårdsmästare och en byggnadsarbe-tare. Hon har nu också annat att göra än att städa så hon annonserar efter en städerska. Det anmäler sig en ryska boende på Lorensborg, så det var ju nära och bra. Anja, som städerskan kallas har fullkomligt städdille. Egent-ligen heter hon Anna, men som alla ryssar så är hon döpt till ett namn och kallas ett annat. Vladimir blir Valodja, Alexander blir Sashaja, Nikolaj blir Kolja, Evgenij blir Zjenja.
Men vad gör hon med pengarna i Schweiz? De kan ju bara inte ligga där till ingen nytta. Att företa ytterli-gare en resa till Schweiz via Italien vå-gar hon inte. Åtminstone inte i närtid. Men att köpa aktier förespeglar henne. Det borde gå att köpa svenska aktier i Schweiz. Köper hon Investor blir hon lika rik som Wallenbergarna eller åt-minstone får hon samma avkastning på det hon sätter in.
Teto Ahrenbergs hustru har till-sammans med Folke Edwards skrivit boken ”Jag har ju ändå ägt en Pi-casso”. Teto tjänade sina pengar på att köpa svenska aktier i Schweiz, där de var lite billigare och sälja dom i Sverige. Kanske kunde Anna göra li-kadant?
Under vinterlovet bokar hon en resa för sig och barnen och barnflick-an till Rom. Från Rom flyger de sedan till Schweiz. Medan barnflickan passar barnen så går Anna in på banken, som hjälper henne att köpa Investor för 10 miljoner kronor. Att däremot köpa ett antal aktier i Schweiz och sedan sälja dom i Sverige är inte lönt. Hon tjänar tillräckligt bra på sina restauranter, som nu vuxit till ett litet imperium. Förutom i Malmö har hon nu också några restauranter i Lund.
För att förstärka kassan så har hon tömt sonens nallebjörn på träull hemma i Malmö och stoppat i små trasor i stället. Nu kan hon fylla nalle-björnen med 500-lappar. Hon tar dessutom ut 10 000 € för att kunna ha som en liten reskassa i Italien.
Tillbaka i Rom går de in i en lyxig butik för väskor Barnflickan får välja vilken väska hon vill. Valet faller på en Gucci utan prislapp.
De äter sedan alla fem på en re-staurang där det står en kypare bakom varje stol. Inte heller här anges priser-na på rätterna. Restaurangen resone-rar som så att måste man kolla priser-na så har man inte råd att äta här. Problemet är språket. Varken Anna eller barnflickan talar italienska. Även om Anna kan lite engelska så vad he-ter rätterna på engelska? De löser problemet genom att peka på rätterna. Barnen vill ha köttbullar och det lyck-as Anna beställa med hjälp av sin ordbok i mobilen.
Till maten drack Anna och barnflickan ett vin från Château Haut-Brion, vilket föll dem väl i smaken. Vilket världens dyraste vin bör ha gjort. Kanske hade restauranten några flaskor som de kunde ta med sig hem? Jodå, de fick fem flaskor var. För Anna var det ett sätt att avleda tullar-nas intresse för nallebjörnen. Att de skulle ertappas med vinflaskorna räk-nade hon med.
Kanske vore det lättare för barnflickan att köra barnen dit de skulle om hon hade en bil. Den skulle vara stor och rymlig för att också kunna frakta barnens saker. Valet föll på en Audi A8. Den kanske lyxigaste bil som tillverkats. Det är den bil som vår statsminister får åka i. Nu vill han i och för sig ha en Volvo, men med tanke på att Volvo har sålts till ett ki-nesiskt företag så tycker inte tjänste-männen att landets statsminister skall åka omkring i en rishög. Dessutom brukar statsministrar bytas vart fjärde år och vem vet vad den kommande vill ha för bil.
Att köpa A8an ny var inget som Anna kunde förställa sig. Så fort den rullar ut från försäljningshallen så sjunker värdet med åtskilliga hundra tusen. Nej, Anna hittade en begagnad Audi A8 i Malmö för några hundra tusen kronor. Liksom Sali gjort före henne så anlitade hon en verkstad i närheten av Hyllie kyrka. Ordet fak-tura ingick inte i hans begreppsappa-rat och det passade Anna bra. Var det något hon hade gott om så var det svarta pengar.
Livet började ordna sig för den lilla familjen. Hon kände till Rita och hennes son. Kanske kunde hon hjälpa honom ekonomiskt, men hur? På sätt och vis så var ju han också arvtagare till vad Sali lämnade efter sig. Som den handlingens kvinna som Anna är så tar hon reda på hans telefonnum-mer och ringer honom i Umeå. Hon berättar vem hon är och att han och hennes barn är halvsyskon. Hon be-rättar om sina restauranger. Vad har han för planer efter universitetet? Jodå, här trivs han mycket bra och kanske kan han fortsätta att läsa statskunskap på forskarnivå. Kanske 5 000 kr i månaden skulle hjälpa ho-nom? Även om han fick studiestöd. Jo, tack det skulle vara välkommet. Villkoret är att han aldrig och inte för någon berättar om vår överenskom-melse. Varje månad lägger hon fem femhundrakronorsedlar i ett kuvert och fem i ett annat. Pengarna bör nå honom innan den femte i varje månad. Skulle det saknas ett kuvert eller två så ber hon honom att skicka ett SMS med texten. ”Umeå katastrof”
De fem tusen kronorna per må-nad är ett bra tillskott till hans kassa som enbart består av studiebidraget och studielånet. Runar, som han heter, finner sig väl tillrätta i Umeå. Paral-lellt med statskunskapen läser han nationalekonomi. Ett sällsamt tråkigt ämne tycker han, men bra som kom-plettering. Med det extra kassatillskot-tet beslutar han sig för att lära sig ut-försåkning på skidor.
Han hyr skidor, stavar och skidpjäxor och anmäler sig till en kurs för nybörjare. Här får han lära sig att plogbromsa, och att stå på dalskidan. Dagarna är korta så det blir bara nå-gon timme i backen varje dag. Efter några veckor så ber han om privat-lektioner för en skidlärare. Margaret heter hon. Under vintern arbetar hon halvtid på sjukhuset som lektant på barnavdelningen. På sommaren arbe-tar hon heltid. Men å andra sidan – sommar i Umeå är 14 dagars dåligt skidföre. Jodå, de kan åka en timme varje dag. Om han nu som student har råd med det.
Margaret inser att Runar verkli-gen vill satsa på sin skidåkning, och hon tycker att han bör köpa sig ett par riktiga skidpjäxor. Hon går med ho-nom till den lokala skidbutiken där han får prova ut ett par Strolz. Runar trodde att han skulle svimma när han såg priset, men med Margarets perso-nalrabatt fick han ett par skräddar-sydda skidpjäxor. Skidor och stavar tyckte Margaret att han skulle hyra. Det sker en utveckling hela tiden så det finns ingen anledning att binda sig för vad som för tillfället är up-to-date,
Runar är en idog skidelev och snart tycker Margaret att han bör ha ett par lite längre skidor. Nu kan han åka efter henne när hon svänger i stora, vida svängar.
Runar ringer till mamma Rita nästan varje dag. Nu vet hon att han går i skidskola. Att han träffat Marga-ret får han berätta vid ett senare till-fälle. Hon är en glad och lite sprallig 90x60typ. Några år äldre än han. Hon är en kvinna han absolut skulle vilja se utan kläder. Det verkar inte heller som hon har någon pojkvän. Att hon är frånskild vet han inte just då. Hen-nes man har lämnat henne för en kvinna med ett eget hus. Kanske drogs han till hennes pengar. Livet är grymt, riktigt grisigt ibland.
Hur skall han nu få henne i säng? Kanske vore det en bra idé att bjuda henne på middag. Hälla i henne några glas vin. Det brukar rinna rakt ner i springan. Men han vill invänta någon form av intresse från hennes sida. När hon pikar honom för hans skånska tar han mod till sig och frågar om han får bjuda henne på middag.
- Jo tack, i kväll passar det bra efter klockan sju. Jag måste arbeta några timmar nu på eftermiddagen.
- Skulle det passa med Novas Inn, och bar-be-que?
- Det låter gott
- Då ses vi där efter kl sju. Jag kommer att vara där kl sju och du kommer när det passar dig.
- Visst
Klockan sju är Runar på plats för att kolla menyn och vinlistan. Straxt efteråt kommer Margaret. De beställer husets specialitet spare ribs och en flaska rött. Samtalet flyter lätt och hon undrar hur det kommer sig att han som skåning har sökt sig just till Umeå.
- Tja, det var min mamma som tyckte att jag skulle flytta hit. Jag läser stats-kunskap och kanske hade hon kollat var det var bäst att läsa just statskun-skap.
- Och vad tycker du själv då. Om Umeå.?
- Helt perfekt. Skidåkningen gillar jag. Även om jag som skåning aldrig har stått på ett par skidor förr. Hemska saker. Hala som bananskal.
- Du sköter dig riktigt bra.
- Att läsa på universitet passar mig bra. Här får du koncentrera dig på ett enda ämne och fördjupa dig i det. Men när det gäller statskunskap så är det många sidor att läsa in. Under den här tiden som vi har åkt skidor har jag läst in 4 000 sidor som jag skall tenta av nu på måndag.
- Oj, 4000 sidor har jag nog inte läst under hela mitt liv. Jag är inte precis någon bokmal, Jag tycker om att vara utomhus och skidåkningen är det ro-ligaste jag vet.
- Och så läser jag nationalekonomi parallellt med statskunskapen. Kanske är det ett bra komplement. Även om de har samma prognosticeringsoför-måga som SMHI.
- Skål
- Tur att jag bor så nära. Det hade inte gått att köra bil efter en halv flaska vin.
- Vad gör du när du är ledig?
- Du menar från jobbet på sjukhuset och skidåkningen?
- Ja
- Då ligger jag i sängen och tittar på TV. Jag har en TV i sovrummet och det passar mig bra.
- Har du barn?
- Nej, jag ligger i skilsmässa, men så småningom träffar jag Mr. Right och då skall det bli barn. Många.
- Då hoppas jag att du träffar den rätte och ganska snart. Ju yngre kvinnan är när hon skaffar barn desto mera lyck-ade blir barnen. Har jag hört. Och tyd-ligen gäller det också för fäderna. Gamla fäder brukar ge komplikation-er.
- Det är bäst att skilsmässan får ha sin gång först och sedan får vi se.
- Och du själv?
- Jag är helt inriktad på en forskarkar-riär. Även om jag just har börjat läsa på universitetet.
- Vilket innebär att du tänker stanna kvar i Umeå.
- Jo, det har jag tänkt.
- Men Umeå är ju så mycket mindre än Malmö.
- Med så mycket mindre problem. Det går nog inte en dag i Malmö utan att någon blir skjuten.
- Har du bra kontakt med din mamma.
- O ja vi talas vid på telefon nästan varje dag.
- Och din pappa?
- Har jag inte haft någon kontakt med på många år. Han blev förresten mör-dad och just i Malmö.
- Jag beklagar.
- Skulle det passa med pannkakor med hjortronsylt till efterrätt?
- Det låter jättegott.
- Jag bor alldeles här i närheten så vill du se hur jag bor är du välkommen.
- Det skall bli spännande.
Han hjälpte henne av med skid-jackan och så tog hon av sig skidbyx-orna. När de var av så stack han han-den innanför hennes trosor. Hon var plaskvåt. Det var bara att lägga henne på mattan. Hon skrek när hon fick sin orgasm. Nästa orgasm, som var en dubbelorgasm, fick hon i sängen.
- Oj det var första gången jag har fått en dubbel orgasm.
- Förhoppningsvis inte sista heller.
Hon fick ytterligare två or-gasmer. Nu hade de spelat sängkam-marbingo. Fem i rad.
Margaret tänkte att nu måste hon skaffa dagen-efter-piller. För sä-kerhets skulle tog hon två. Men men-struationen kom inte som den skulle och inte heller månaden efter. Gravidi-tetstestet visade att hon var med barn. Abort föresvävade henne inte. Hon kunde bli ensamstående mamma. Hon kände sig väldigt tillfreds med sitt liv.
Under nästa skidlektion berät-tade hon för Runar att hon var med barn.
- Skall vi gifta oss borgerligt eller kyrkligt
- Men vi känner ju inte varandra.
- Det är en tidsfråga. Du har väl sett på TV – gift vid första ögonkastet. Å andra sidan så får det nog bli borger-ligt. Jag är varken döpt eller konfirme-rad i svenska kyrkan. Vad kommer dina föräldrar att säga?
- Det är nog som så med föräldrar att de gläder sig åt att få barnbarn oavsett hur de nu kommer till. Och vad kom-mer din mamma att säga?
- Hon kommer att bli väldigt överras-kad.
- Då får vi ordna med det praktiska. Personbevis, lysning och vigselförrät-tare.
- Jag har nog inte varit så här lycklig på mycket länge.
- Samma här.
Advokatfirman i Malmö vän-tade in vigseln. Vittnen var dels Rita och dels Margaretes bror. Några dagar efter vigseln ringer advokatfirman och ber Runar att komma till Malmö.
- Varfördetför?
- Du har ett brev som ligger här och väntar på dig
- Från vem då?
- Det vet vi inte. När tror du att du kan komma?
- Det är måndag idag och via Stock-holm och Köpenhamn så går det två plan om dagen.
- Skall jag boka ett hotell för dig här i Malmö
- Ja tack, gör gärna det så tar jag första bästa plan till Köpenhamn via Stock-holm.
- Behöver du pengar?
- Det ordnar sig.
- Du har vårt telefonnummer nu så meddelar du bara när du tror att du kan dyka upp på vårt kontor på tis-dag.
- Detta är märkligt
- Vi får väl se
Advokatbyrån meddelar Anna att Runar kommer på tisdag. Och då finns hon på plats när Runar stegar in på kontoret. Brevet får han tillsam-mans med en lite ask. Advokaten läm-nar rummet och Runar öppnar brevet. Med förvåning läser han om ett konto i Schweiz. Anna berättar att det är hon som har skrivit villkoren och fördelat pappa Salis pengar på hans tre barn.
- Nu när du gift dig är det väl plats för villa, vovve och Volvo?
- Jo, men vi har varken råd med det ena eller det andra.
- Jag lånar er pengarna. Om du i din tur lovar att jag få ta ut motsvarande summa från ditt konto i Schweiz.
- Hur mycket pengar rör det sig om?
- Mycket. Jag tror att vi skall göra som så att vi skriver huset på din hustru. Om mamma Rita får reda på att du har pengar i Schweiz efter din far så kommer hon att föra ett himla liv.
- Jo, hon skilde sig från honom och ville inte ha med honom att göra.
- Vilket hon hade goda skäl för. Åk nu hem och se ut ett bra och bekvämt hus i Umeå. I stället för att skicka pengar till dig får du nu 10 000 i handen. Till hustrun skall du säga att du har fått ett arv. Vilket ju är sant. Från och med nu så drar jag 5 000 från ditt konto, men jag fortsätter att skicka dom om du så vill.
Margaret hittar ett litet radhus med ett stort vardagsrum och fyra små sovrum. Advokatbyrån skriver köpebrev och köpekontrakt som kö-paren Margaret undertecknar. Priset är 3,4 Mkr som Anna tar i en liten väska och reser upp till Umeå med.
När familjen som Margaret köpt huset av kommer in på banken med 3,4 Mkr i kontanter ringer banken po-lisen. Som kommer för att kolla vari-från familjen fått pengarna ifrån. Fa-miljen kan visa upp köpebrevet och de berättar att de fått likviden i kontan-ter. Huvudsakligen i 500-kronorsedlar. De flesta skulle nog ha bytt bank i det här läget, men å andra sidan torde inte banktjänstemännen glömma dem i första taget. Alla på banken visste nu hur mycket pengar de hade på sitt bankkonto.
Kanske skulle även mamman Rita behöva lite ekonomisk hjälp.
- Jag är Anna, änka efter Sali, som du också varit gift med.
- Jo, jag vet vem du är
- Jag ringer för att fråga om du skulle behöva lite ekonomisk hjälp. Pengarna som Sali lämnade efter sig är ju på sätt och vis också dina.
- Som du vet så skilde jag mig från Sali just därför att han var kriminell. Han fick alternativet att sluta med sitt kri-minella liv eller att fortsätta vara gift med mig
- Det visste jag inte. Men nu vet jag
- Då inser du säkert också att jag inte vill ha några pengar som han, och kanske också du, tjänat på ett oärligt sätt.
- Jag har uppfattat vad du säger
- Jag har ett bra arbete som socionom och jag är i ett nytt förhållande med en man som jag respekterar och högak-tar.
- Erbjudandet har du fått och du får gärna ringa mig igen om du skulle ångra dig.
- Jag har min uppfattning om dig och ditt anhang fullständigt klar. Ring mig aldrig mera.
Att låta en karl komma in i hen-nes liv kände hon inte för. Blev hon kåt så använde hon sin vibrator. Sali var bra i sängen med sin stora stake och sitt sätt att slicka och smeka hen-nes bröst innan han kom in i henne. Att hitta en motsvarande karl kände hon inte för.
Liksom Sali så ville inte Anna att pengarna i Schweiz skulle frysa inne om hon skulle avlida. Hon gjorde därför ytterligare en resa till Schweiz via Italien. Här delade hon upp pengar och aktier i tre lika delar och i tre olika nummerkonton. Plus att hon tog en livförsäkring på sig själv som faller ut på de tre barnen i tre lika delar. Hon skriver dessutom ett testamente som hon lämnar till Malmös äldsta advo-katbyrå. Tillsammans med testamentet lämnar hon tre askar. I varje ask finns en nyckel till ett bankfack hos Han-delsbanken vid Stortorget. I bankfack-en finns ett nummer till ett nummer-konto i Schweiz. Med instruktioner om diskretion om pengarna. När det gäller sonen i Umeå så får han tillgång till sitt konto den dag han gifter sig. Hon tipsar i brevet om hur hon smugglade in pengarna hjälp av so-nens nallebjörn.
Liksom Anna undrar Runar vad han skall göra med alla pengarna. En forskarkarriär är en ständig jakt på pengar. Runar söker och kommer in på Berkeley i San Francisco. Här skall han läsa in en Bachelor of Science. De hyr ut huset och flyttar in i en liten lägenhet i närheten av universitetet. Det verkar som om tiden stått stilla runt universitetsområdet. Här finns fortfarande hippies kvar sedan sextio-talet.
De anställer en barnflicka som passar Fredrik, som barnet döpts till. Nu kan Margaret bli ski bum i Aspen. Här blir hon tillfrågad om hon inte kan bli skidlärare. Hon hyr in sig hos en familj och flyger de nära 200 milen till San Francisco över helgerna. Att vara skidlärare i Aspen är mera än hon kunnat drömma om.
I San Francisco köper de en Ford Mustang med 400 hk, som de kan ha att göra utflykter med. Det finns många intressanta platser runt SF. Ner till LA är det inte mera är 300 km. Yosemite National Park är sevärt med sina björnar.
Runar är lite svårt att uttala för amerikanarna. Därför kallar de honom för vikingen. Vikingarna verkade vara lite spännande för klasskamraterna och därför bad de honom att hålla ett litet föredrag om vikingarna.

Runars föredrag om vikingarna

Med Viking menas en långväga expe-dition. Det fornnordiska "fara í vi-king" betyder "att fara på handelsex-pedition". En viking är en deltagare i en sådan expedition. Dessa expedit-ioner var inte bara ett handelsutbyte utan resulterade också i ett kulturellt utbyte med stora delar av den västra hemisfären.
Många skandinaviska ord plan-terades i andra språk. Det engelska fönster – window – kommer tex från det danska "vindue", det engelska or-der för sax –sissors- kommer från det nordiska ordet för bygelsax ”sisare”, egg för ägg, sister för syster.
Lag och rätt var viktigt för vikingarna. Det framgår inte minst av de många orter i England, Skottland och på Orkney- och Shetlandsöarna som innehåller ordet ting. Ortsnamn som slutar på by återfinns i stort antal – 700- över hela mellersta och östra England. Det näst vanligaste namnet är thorp, torp – 500 stycken. I staden York har mång gator namn som slutar på gate, gata. Vilhelm Erövraren lät 1086 upprätta the Domeday Book – domedagsboken – så att normanderna skull kunna ta upp skatt på sina nya besittningar.
Erkannerligen var många vi-kingaexpeditioner rena plundringstå-gen. Harald Hårfagres räder i norra delen av England efter slaget vid Has-tings är ett bra exempel på bristande affärsmoral.
Bilden av den skäggige, smutsige vikingen är en kristenhetens skapelse. Som alltid är det segraren som skriver historien.
Vikingarna använde kammar och rakknivar, de tillverkade tvål att tvätta sig med. Tvålen användes också för att bleka håret, eftersom blont hår ansågs lite elegantare än mörkt hår. I England hade vikingarna till och med rykte om sig att vara alltför renliga eftersom de badade en gång i veckan - på lördagarna, lögardagen, rengö-ringsdagen. Man kan undra över de dåtida engelsmännens hygien.
En essens av vit flugsvamp och/eller odon försatte anfallarna i ett tillstånd av okontrollerbart raseri. I en fransk bön ber man att "bevare oss för nordmännens raseri". Få krig torde ha utkämpats utan att soldaterna varit dopade i någon form om vi nu skall försöka hitta en ursäkt för vikingarnas illdåd.
Organisationsförmågan är im-ponerande. En vikingaflotta på väg att invadera Paris, eller Lutetia som Paris kallades på den tiden, stötte på patrull. Parisarna försvarade sig och vikingarna var tvungna att be om för-stärkning från Danmark. Inom tre veckor mobiliserades inte mindre än 300 skepp. En i sanning beundrans-värd logistisk prestation.
I Frankrike byggde de kristna torn på höjder och kullar där de förva-rade guld och silver utan skydd av trupp eller lås. En skänk från ovan. Inte undra på att Frankrike var ett populärt resmål för vikingarna.
När mannen var borta var det kvinnan som tog hand om gården och som fortsatte att ta hand om gården även efter det att mannen återvänt hem. I så måtto var vikingatiden ett matriarkat. Kristenheten innebar ett stort steg tillbaka för feminismen. Det fanns även kvinnor som deltog i han-delsexpeditionerna – inte många men dock.
Det är lite lustigt att notera att i de flesta religioner finns gudinnor i stället för gudar. I gamla testamentet har vi den Allsmäktige guden. I nya testamentet kommer Fadern och So-nen och så småningom ”den helige ande”, som är Modern, vilket kyrkan inte har varit särskilt angelägen om att framhålla. Kristenheten, och dess ut-löpare islam, förändrade kvinnans ställning– ”kvinnan tige i församling-en”. Det är inte förrän i våra dagar som vi sett kvinnorna återta sin plats i samhället
Vikingagårdarna var fideikom-miss, vilket innebär att den äldste so-nen ärvde gården. Syftet med fidei-kommisset var att hålla familjens mark intakt. Enligt kristenhetens sätt att se var detta inte särskilt kristet. Vilket resulterade i att i slutet på 1700-talet hade gårdarna delats upp i så många smålotter att det var en total katastrof för jordbruket.
Fideikommisset innebar att de yngre bröderna måste finna annan ut-komst än gården. Detta kan ha bidra-git till att expeditioner organiserades.
Vikingarna bodde i flerfamiljs-hus sk långhus. Dessa uppfördes även i England och Skottland och också på Newfoundland.
På Island har man hittat läm-ningar av indiankvinnor. På tal om kvinnor så var det nog också så att männen jagade brudar och då var det enkelt att bra roffa åt sig en lämplig kvinna. Ju flera kvinnor mannen hade desto högre status fick han.
Leif Eriksson var de förste europé som satte sin fot i Nordame-rika. Hans far Erik Röde var landsför-visad från Island och bosatte sig på Grönland på gården Brattalid. Häri-från seglade Leif Eriksson till New-foundland.
Vikingasamhället var förvisso ett våldsamt samhälle, med det var också ett tolerant samhälle:

Halt man rider
handlös går vall
döv man i drabbning duger
blind man
är bättre än bränd
lik är litet till gagn

Man var tolerant även mot ho-mosexuella åtminstone mot den som spelade den manliga rollen.
Vikingarnas främsta handels-vara var slavar. Den katolska kyrkan menade att kristna inte borde äga andra kristna, och slaveriet minskade i hela norra Europa, och det blev också vikingaerans nedgång och fall. Dock fortsatte slaveriet i de flesta europe-iska stater som i hög grad var klerito-kratier. I Danmark fram till 1848 och i Ryssland fram till 1861. Slaveriet är en komplex fråga med många olika typer av slavar. Det fanns slavar som kan betraktas som ämbetsmän. Hur som helst är slaven en viktigt och vär-defull ägodel och behandlades som en sådan.
En annan bidragande orsak till vikingaerans nedgång var bättre för-svarssystem. Det var inte länge lika riskfritt att ta sig i land som det tidi-gare hade varit. Kanske förtjänare det att påpekas att de danska vikingarna gav erbjudanden som var svåra att inte acceptera, medan de svenska vi-kingarna idkade en fredligare handel. Plundringen av England började med att ett antal vikingar intog och plund-rade klostret Lidesfarne på engelska ostkusten år793. Detta var initiativet till Danagälden, som var den ersätt-ning som de anglosaxiska kungarna fick betala för att undvika plundring. Olav Tryggvason använde inte mindre än 93 skepp som påtryckningsmedel och fick ut 10 000 pund.
Den bysantinske kejsaren höll sig med ett livgarde bestående av vi-kingar - väringar – med den typiska stridsyxan som vapen. Det var ett an-senligt antal nordbor som gjorde tjänst vid det bysantinska riket. Tio tusen man är ett imponerande antal med tanke på befolkningen storlek.
Det fanns lagar som reglerade vad som var rätt och riktigt och det fanns lagmän som dömde vid tinget där tvister avgjordes. Det här systemet introducerades också i kolonierna. Det engelska ordet ”law” kommer just från det danska ”lov”. Alla män var lika och skulle dömas på lika villkor. I så måtto var samhället demokratiskt. I praktiken var det inte lika demokra-tiskt, med stormansätter som konkur-rerade om det lokala herraväldet. Den isländska konstitutionen, baserad just på tinget, antogs år 930 e.Kr.
En vikingens främsta egenskap var hans mod och hans önskan att dö en ärofull död i strid. Vikingen förli-tade sig i hög grad på turen. Det fanns expeditionsledare med segertur och de sökte man sig till, det fanns tursvärd och turyxor. Det ansågs otursamt att ha kristna präster ombord. Blåste det upp till storm så kastades prästen överbord för att man skulle få bättre tur med vädret.
Diktkonsten och rimsmidet var komplicerat och konstfullt i all sin il-lusoriska enkelhet med inrim, vo-kalrim, konsonantrim, och allitterat-ioner i strikt meter
Konsthantverket var långt dri-vet och det som kunde dekoreras de-korerades – yxor, svärd, båtar och sköldar.
Romarna körde sina hästför-spända vagnar över land, medan vi-kingarna seglade. Vikingarna kunde navigera på öppet hav, vilket inte ro-marna kunde. Columbus försökte nå Indien och hamnade i Nordamerika - italienare som han var. Vikingarnas förmåga att navigera öppnade vägen mot nya områden i norr, väster och öster, vilket resulterade i självständiga bosättningar på Orkneyöarna, på Färöarna, på Grönland, på Newfound-land, i Östeuropa och i Nordafrika. I Mellanöstern nådde de Bagdad. Det finns de som hävdar att Kreml grun-dades som en vikingafästning.
Under dagen kunde solhöjden mätas när den stod högst på himlen och vid midnatt kunde man utgå från polstjärnan, som alltid ligger på en bestämd höjd på himlen. Ales stenar på svenska sydkusten är ett bra bevis för konsten att avläsa tiden med hjälp av solen.
Ett annat navigationshjälpmedel var soluret. Samma solur som vi idag finner som dekoration i våra trädgår-dar. Till sjöss hade man cirkulär trä-skiva med en pinne i mitten. Kon-struktionen flöt i en hink med vatten och skuggan från pinnen visade tiden.
Solstenen var ett, för den här ti-den, avancerat navigationshjälpmedel. Kunde man inte se solen så kunde man inte heller navigera under dagtid. Solstenen är en kalkspatkristall, som polariserar ljuset och delar upp det i två strålar. Man vrider stenen till dess att den släpper igenom maximalt ljus och de två strålarna i stenen överens-stämmer med varandra. Då är stenen vinkelrätt mot solen. Sköldpaddor och fåglar lär navigera på samma sätt. Ett experiment gjort under en senare po-larexpedition har visat att det fungerar alldeles utmärkt. De första kompas-serna kom till Europa i på 1100-talet, dvs vid vikingatidens slut.
Det fanns två typer av vikinga-skepp - långskeppet och knarren. Långskeppen var avsedda för krigfö-ring och knarren för transport. Lång-skeppen hade åror och segel och ett långt och smalt skrov för att under-lätta segling i grunda vatten. Knarren hade segel och ett kort och brett skrov. Båda typerna av fartyg var lätta så att de kunde dras över land från en flod till en annan. Vikingatiden förde skeppsbyggnadskonsten ett stort steg framåt. Det är från den här tiden som vi får båtar med köl.
Alla fria män bar vapen som anger deras sociala status. Stridsyxan var vikingarnas främsta vapen. I öv-rigt hade man spjut och pilbåge och kniv. Hjälmarna var koniska, tillver-kade av hårt läder med förstärkning av trä och järn. Vikingarna använde inte behornade hjälmar och inte heller det korta svärd som sentida illustratö-rer gärna förser dem med.
Kanske var det så att kampen för tillvaron var så pass hård att för-måga att organisera var ett villkor för att överleva. Att handeln med siden och silver drev dem söderut mot Kon-stantinopel. Pälshandeln drev dem mot norra Kanada, där de etablerade en koloni, ett Emporia, för att byta varor med Paleoeskimåerna på norra Labrador. Området var rikt på valros-sar och pälsdjur. Vad som drev dem mot Grönland vet vi inte men kanske rena upptäcktsresor.
Applåder

Runar börjar fundera över vad hans doktorsavhandling skall handla om. Kanske någon om hur väljaren röstar. Det är många år sedan man konstate-rade att väljaren väljer efter tre saker: Hur han röstade i förra valet, hur hans far röstade och hur hans yrkeskollegor röstar.
Sin Bachelor fixar Runar på ett år. De trivs så bra i SF att de beslutar sig för att stanna ännu ett år och Ru-nar börjar på sin Master of Science. Även den fixar han på ett år. Men se-dan är det dags att resa hem till Umeå för forskarutbildningen. Mustangen får åka båt hem till Umeå. Nu är också det andra barnet på väg. Victora skall hon heta.
När det gäller restaurangerna så instruerar Anna advokatbyrån att sälja den vid hennes frånfälle. Pengar-na skall fördelas i tre lika delar till hennes barn. Plus att barnflickan får en ansenlig summa. Skulle Anna av-lida innan barnen är myndiga så skall barnflickan ta hand om barnen till dess att de är myndiga. Då får de också bestämma vad de vill göra med huset på Beleshögsvägen.

?






Kapitel 9 Fängelsetiden i Holland

I en narkotikaaffär i Holland åker Sali fast och blir dömd till sju månaders fängelse.
De flesta i fängelset talar arabiska, vilket gör det lätt för Sali att kunna kommunicera med sina med-fångar.
Lucifereffekten florerar här liksom på alla fängelser. Fångvaktarna är elaka mot internerna, som de ser ner på. Kan de ge en intern ett tjuvnyp så gör de det. Internerna tycker att detta hör till fängelsevistelsen så de bryr sig inte.
Luciferefffekten innebär att i och med att en fångvaktare anställs blir han elak mot internerna. Han får makt och det är denna makt som han utnyttjar. Huruvida han också blir elak mot sina närmaste har ännu ingen utrett, men det är en skrämmande tanke, liksom att alla med makt blir elaka mot de som de har makt över. Familjefadern, som drar in pengarna till hemmet, och hemmafrun som han på det sättet tycker sig ha makt över. Chefen som har makt över sina under-lydande. Polisen som har makt över buset. Banken som har makt över lån-tagarna. Etc.
Lucifereffekten kallas det här fenomenet efter det att ärkeängeln Lucifer, som Gud skapat av eld, tyck-er sig vara förmer än de andra änglar-na och sätter sig upp mot Vår Herre. Som blir förtörnad och gör honom till självaste Satan. Förvisso en person-lighetsförvandling.
I fängelset får Sali ett antal värdefulla internationella kontakter. De flesta sitter liksom Sali inne för narkotikaaffärer. De hamnar långt ner på den hierarkiska rangordning som finns i varje fängelse. Högst upp är mördarna och längs ner är de som sit-ter inne för våldtäkt. De som har våld-fört sig på barn måste ha ett särskilt skydd av plitarna för att inte blir mördade eller att få testiklarna av-skurna. Även bland internerna finns en rättsordning.
Sali är smart och förslagen och han kan göra upp planer för olika brott som han kan sälja till de andra internerna.
Sali inser att ett fängelse inte är någon bra institution för att rehabilitera de intagna. Här träffar de likasinnade och får ett kontaktnät för fortsatt brottslighet. Framför allt inte för honom själv som inte ser något annat liv än brottets bana.
Självfallet försöker samhället att genom kurser och behandling få de intagna att leva ett normalt svens-sonliv när de kommer ut. Men för en människa som Sali går det bara inte. Och han frågade sig själv vad sam-hället kunde göra för honom. Det självklara svaret var - ingenting. Han var som han var när han inte blev som han skulle. Fotboja och permanent övervakning var det enda han kunde komma på. Kanske kunde internerna arbeta som lärlingar i ett yrke de själva valde. Med fotboja och en över-vakare, som kunde vara en förman på arbetsplatsen.
Kanske vore det bättre, resone-rar han, om de intagna vårdades i hemmet med fotboja bland sina nära och kära.
Att brottslingarna skall få träffa sina brottsoffer ingick inte i Salis kartbild. Men det är ett annat sätt för rehabilitering. Att brottsoffret skall få berätta för brottslingen hur han skadat honom och hans närmaste.
tt Sali var psykotisk och sjuk-ligt kriminell visste han givetvis inte.
Återfallen ligger på 40 %. Det är fullständigt orimligt att tex sexförbry-tare och psykiskt sjuka skall sitta i fängelse. De skall vårdas på särskilda institutioner. Och så är det nog med många andra. En sexförbrytare som kommer ut från fängelset, vilket han gör förr eller senare, har samma drift kvar och den måste få utlopp. Att skära snoppen av honom skulle hjälpa, men det ingår inte i vårt straff-register.
?






Kapitel 10 Tillbaka i Malmö

I Malmö har inte tiden stått stilla. Muhammed Alexander har tagit över narkotikaförsäljningen. Konkurrenter är de två zigenarfalangerna som också konkurrerar inbördes.
Sin vana trogen ringer Sali på hemma hos Muhammed. När han öppnar dörren avfyrar Sali en elpistol i skrevet på honom. Rehabiliteringen tar tid och den tiden utnyttjar Sali till att ta tillbaka sitt revir. Langarna får byta sida.
Falangerna bryr han sig inte om. De lever sitt liv och Sali vågar de inte röra. Dessutom är han leverantör till dem. De båda falangerna skrämmer varandra med sprängmedel. Bomber som exploderar i deras närhet.
Sali kan skaffa sprängdeg och sprängpatroner. En mycket liten kvan-titet sprängdeg åstadkommer en förfä-rande smäll. Vill man dessutom åstadkomma skada och inte bara en knalleffekt är det bara att bygga på med skrot runt omkring sprängdegen. Bomben kan tidsinställas med hjälp av ett enkelt urverk. Häng hela härlig-heten på en dörrpost och halva lägen-heten blåses ut. Till dags dato har ing-en utomstående skadats, men det torde vara en tidsfråga.
Även om Sali kan få tag på nar-kotika i större partier ganska lätt så vore det ännu lönsammare att själv odla cannabis. Kan landshövdingen bränna hembränt i sitt sommarhus så kan väl jag odla cannabis i mitt, reso-nerade Sali.
Han köpte därför en lantgård på Österlen, arrenderade ut marken och moderniserade mangårdsbyggnaden. På tomten byggde han en halvmeter-djup swimmingpool åt barnen.
Ladugården byggde han om till cannabisodling och en liten fabrik för att packa cannabisen i portionsför-packningar om 5 gram, populärt kal-lat ”en femma”. En liten del av ladu-gården blev torkrum.
På gatan kostar en femma 500 kr. Sali säljer femmorna till langarna för 300 kr. Han räknade med att till-verkningen exklusive kostnaderna för fabriken skulle uppgå till fem kronor för en femma. Ett tusen femmor ger alltså en nätt förtjänst på 300 000 kronor.
Väggarna i odlingsdelen tapet-serade han med aluminiumfolie. Dels för att få mera ljus och dels för att stänga ute ljuset från odlingen. På gol-vet lade han ett lager jord. Cannabis är tacksamt att odla. Det är tåligt och det växer fort förutsatt att det får ljus. Se-dan är det bara att plocka blomställ-ningarna, torka dem och tillverka ma-rijuana. Som en liten specialitet tillsat-tes socker och svartpeppar för sma-kens skull i fabriken.
En elektriker hjälpte honom att sätta in lampor som skulle lysa på plantorna som ett antal solar. Elektri-kern omkom en kort tid senare när hans bil exploderade.
Runt ladugårdsbyggnaden fanns ett larmsystem som gav ifrån sig elekt-riska stötar om någon kom i närheten. Skulle polisen försöka bryta sig in så fanns ett system med mycket starka lampor som brände sönder plantorna och blomställningarna i torkdelen. På samma sätt brändes fabriksdelen sön-der.
Som en liten kommentar så fanns det under början av 1800-talet i Paris särskilda cannabisklubbar där såväl Charles Baudelaire som den kanske lite mera kände Alexander Dumas var medlemmar. Baudelaire var poet och han kanske är mest känd för sin fria vers. Fri i bemärkelsen orimmad. I poesikretsar påstås felakt-igt att Baudelaire skulle vara före-gångare för den fria versen, men så är det inte. Föregångare är de poetiska böckerna i gamla testamentet.
En annan sidokommentar är att cannabis i Uppenbarelseboken 22:2 är omnämnt som Livets Träd. Så på det sättet kan man säga är Sali ägnade sig åt kulturodling.
Som förvarnare för en polisin-sats hade Sali fyra stycken satelliter. En vid varje tillfartsväg.
Problemet var naturligtvis att få femmorna till langarna. Polisen har inte samma pejl på Anna som de har på Sali. Barnen åker till lekskolan varje dag och då kan Anna ta med sig en liten väska med femmor. Ibland går hon till kemtvätten och då lämnar hon väskan där, ibland åker hon hem till bostaden och då kan en kurir hämta väskan där. För säkerhets skull så har Sali låtit tillverka en behållare som har samma funktion som en penning-transport. Skulle behållaren öppnas av en obehörig så förstörs innehållet.
Varje vecka lyckas Sali prångla ut ett tusen femmor eller 200 förpack-ningar om fem och fem, vilket innebär en månadsinkomst på en dryg miljon.
Vintertid när familjen bodde i Malmö så fick de anställda bo i som-marhuset. När de åkte till Malmö för att handla så tog de med sig ett antal förpackningar fem-femmor.
Varje månad skickar Sali en kurir till Schweiz för att sätta in den under månaden intjänade miljonen på ett nummerkonto. Med sig tillbaka skall kuriren ha ett kontoutdrag på transaktionen. Kuriren får också veta att Sali själv åker till Schweiz nästa gång. Vilket han inte gör. Han byter bara kurir. Trots det finns risken att kuriren byter nummerkonto. Därför åker Sali själv till Schweiz en gång om året för att dels själv sätta in den in-tjänade miljonen och dels byta num-merkonto. Han är noga med att också byta lappen som ligger i Handelsban-kens bankfack. Risken att han skall bli mördad är uppenbar och då måste Anna få tillgång till pengarna.

?






Kapitel 11 Konflikten
Med ökande irritation ser Muhammud att Annas krogimperium växer. Nu försöker han kopiera hennes koncept på Ture. Och dessutom konkurrera med hennes redan låga priser. Och visst drar han kunder från hennes Gourmet.
Nu har inte Anna tillgång till Salis arsenal av bomber och vapen. Men allt kan köpas. Hon närmar sig en av falangerna och undrar om de kan hjälpa henne. Jomenvisst. En större summa pengar byter ägare och falangen lovar att placera en spräng-laddning i närheten av Tures kök.
Mycket riktigt. En lördagsmor-gon kl 0230 sprängs hela köksdelen ut. Den förtvivlade Muhammed und-rar naturligtvis hur bomben kommit in i hans kök. Ett alternativ är att någon lyckats muta någon av de anställda att placera en bomb i köket. Ett annat al-ternativ är att den kommit dit med nå-gon leverans. Förskräckligt om bom-ben exploderat när kockarna började sitt arbete vid halvfemtiden.
Att det är Anna som ligger bakom misstänker han. Men hur fick hon tag på sprängmedel? Och vem placerade det i Tures kök? Hon måste haft en medhjälpare. Men vem eller vilka?
Han konfronterar Anna
- Var det du som sprängde Tures kök?
- Jag, en ensam, försvarslös kvinna? Kanske var det Sali som kom ner från sin himmel och gjorde jobbet?
- Hursomhelst tror jag att det är du som ligger bakom.
- Då tror du fel. Det är inte bara jag som tycker innerligt illa om dig. Du får söka andra vägar.
- Förr eller senare kommer det fram vem som gjorde det och på vems upp-drag.
- Lycka till. Hade Sali varit i livet hade du inte vågat komma i närheten av mig. Så håll dig borta. Jag har tillräck-ligt mycket pengar för att muta vem som helst att ta livet av dig.
Jo, så var det konstaterar Mu-hammed. Men vad skall han göra för att oskadliggöra Anna? Kanske är det en fråga om vem som hinner först. Och vågar han ta risken att vänta? Att mörda henne kanske inte är straff nog. Då skulle hon bara kunna se vad som hände från sin parkett i helvetet. Kanske skulle han gå på hennes barn? Men då skulle det verkliga helvetet bryta loss. Hon skulle låta en gam-maldags slipsten slipa ihjäl honom och ha en lat till att veva runt. Att på något sätt lemlästa henne? En arm el-ler ett ben? Men huvudet och pengar-na hade hon kvar. Nja, detta tålde att tänkas över. Nu gällde det att reparera Ture och komma igång med restauran-ten. Och kanske invänta nästa smäll?
Kanske vore det bättre med en dålig fred än ett förgörande krig? Men vad skall jag föreslå henne?
Hon vet lika väl som jag att jag behöver restaurangen för att tvätta pengar. Kanske kan jag föreslå henne att jag inte kommer att expandera och köpa flera restauranger. Jag jobbar med narkotika och det gör inte hon så på så sätt är vi i olika branscher, jag kan också lova henne att inte priskon-kurrera med henne. Våra restauranger ligger inte mera än 500 meter från varandra. Sagt och gjort. Det föresla-get får Anna och det accepterar hon.
Men fortfarande är det Annas önskan att ta livet av Mohammed. Matförgiftning, bilexplosion, en kula i pannan, en bomb i restaurangen eller i hans hem, kanske en drönare som knäcker skallen på honom? Hon får försöka lista ut det smartaste sättet. Men drönaren är lockande.
Nu är hon i alla fall av med en konkurrent. Att skicka honom till hel-vetet där han rätteligen hör hemma får bli en senare sak.
Men var och hur får man tag på en drönare? En drönare som kan sty-ras ganska exakt. Hon måste hitta en bulvan som köper den åt henne. Att involvera någon som styr den åt henne verkar riskabelt. Var kan hon träna med drönaren. Limhamnsfältet är lite för publikt med många åskådare. Hon får åka till en mera avskild plats där ingen känner henne. Kabusa skjutfält ligger ensligt och bra. Hon kan ju låt-sas plocka blommor och svamp. Hon monterar upp ett antal ballonger och dessa försöker hon träffa med dröna-ren. Efter några övningar är hon ganska duktig på att slå ner på bal-longerna.
Men var skall Muhammed mör-das? När han stiger ur sin bil? Kanske till fredagsbönen i moskén som ligger mitt emot Abdos på Danska vägen. Nu gäller det att klara ut var han bru-kar parkera och hur lång tid innan bö-nen som han brukar komma. Hon parkerar sin bil högt upp mot Hop-pets gravkapell. Härifrån har hon ut-sikt över hela parkeringen. Genom lövverket kan hon också se moskén
Muhammed kommer en kvart innan bönen och han parkerar så att han bekvämt kan gå ut på Danska vägen och in mot moskén. Bra, nu vet hon det till nästa fredag, då hon klär sig i sorghatt med flor. Och mycket riktigt, en kvart före fredagsbönen parkerar Muhammed sin bil ungefär där han parkerade förra fredagen. Ini-från bilen kan hon öppna bagageluck-an och släppa loss drönaren, som får stiga högt innan hon låter den slå ner på Muhammeds skalle som förhopp-ningsvis har knäcks.
Snabbt upp med drönaren och in mot moskén där hon låter den krossa och flyga in genom minarens fönster. Minaret och minaret. Det är fem små torn. Därinne exploderar den. Att nu spåra bitarna kommer att bli svårt. Skälet till att spränga moskéns minaret är att skapa ett villospår. Att någon skulle ha sett drönaren slå in skallen på Mohammad är inte sanno-likt.
Hon kör försiktigt ut på Schee-levägen och svänger till vänster upp mot Amiralsgatan. Vid trafikljuset svänger hon till höger ner mot in-nerstaden. Redan vid Norra Gränges-bergsgatan möter hon polisbilarna och brandbilarna. Hon kör in mot kanten. Inte för att hon är i vägen utan för att bara markera att hon ser dem. Bilen parkerar hon på Coops parkering vid Folkets Park. Sorgfloret lägger hon på golvet. Det ligger en brandbomb i ba-gaget, en i motorrummet och en på golvet i baksätet. Tidsinställda på klockan två lördag natt.
Från Folkets Park tar hon buss nummer fem ner till centralen och därifrån sjuan till Hylliekroken.
På måndagen anmäler hon bilen som stulen.
Nu är även Anna i mördar-branschen.
Dödsboet efter Muhammed bjuder ut restaurang Ture till försälj-ning. Anna köper.
Men. Polisen kontaktar Anna och vill komma på besök.
- Vi tror att din man gömde narkotika i er lägenhet.
- Finns inte en chans. Jag städar varenda vrå här och det skulle jag ha upptäckt.
- Som vi ser det så hade han inga andra gömmor än er lägenhet. Skulle vi kunna få kolla.
- Varsågoda
- Dessutom tror vi att du var delaktig i hans narkotikalangning.
- Jag? Med två barn att ta hand om. Jag har minsann haft fullt upp med barnen. Lämna och hämta på lekis och på dagis. Handla och laga mat till fyra personer. Sy kläder och dessutom ar-beta som hygientekniker. Vad tror ni?
Poliserna genomsöker lägenheten och ganska noga.
- Har ni ett vindsförråd eller ett källar-förråd.
- Nej, det har vi inte.
- Enligt fastighetsförvaltaren så har ni ett källarförråd. Har du nyckeln till det?
- Som sagt. Vi har inget källarförråd. Så hur skulle jag kunna ha en nyckel?
- Enligt fastighetsförvaltaren är det nummer 23. Vi går ner i källaren och kollar.
- Gör ni det
I källarförrådet hittar polisen 2000 fem-femmor. Ner-
stoppade i fem olika papperskassar. Kvällsposten har krigsrubriken: Mör-dad kriminells hustru hade stort för-råd av knark i sin källare. Åklagaren stämmer Anna inför Malmö tingsrätt.
Uppmärksamheten och rät-tegången är inte bra för Annas restau-rangverksamhet. Det gick inte fullt så illa för henne som för de restauranger som anlitade slavarbetskraft på Möl-lan, men det var illa nog.
Anna anlitar kändisadvo-katen Leif Silbersky, som får henne frikänd. Och det var kanske inte allt-för oväntat. Det var svårt för åklaga-ren att visa att Anna haft uppsåt. Tingsrätten trodde på henne när hon säger att hon inte visste om källarför-rådet.
Anna är arg och hämndlys-ten. Polisbilarna blir hennes mål. Hon kör omkring i Malmö. När hon ser en polisbil parkerad så stannar hon lite längre fram för att promenera tillbaka. I höjd med polisbilen låtsas hon få ett gruskorn i skon. Hon stöder sig mot polisbilen och snabbt trycker hon in Loctite i låset. Massan stelnar på ett par sekunder. Låset måste bytas. Flera än två dagar vågar hon inte köra runt. Då lär polisen ha bevakning på sina bilar. Men en viss hämnd får hon.
Bildörrarna är små nål-stick. Lite mera bekymmer skall de få. Hennes kontakter bland falangerna lovar att lägga en sprängladdning vid polishuset på Porslinsgatan. En man klär ut sig till trädgårdsarbetare och ansar rabatterna framför polishuset. Med sig har han en påse jord innehål-lande en sprängladdning som han skall placera två meter från entrédör-ren. Om han placerat den framför en-trédörren kunde någon person komma till skada och det ville hon inte. Nu blir det – förutom en rejäl smäll – ett stort hål i väggen. Terrordåd klassifi-cerar polisen. ”Det är ni som är terro-rister” tänker Anna.

?






Epilog

Den illegala narkotikaförsäljningen skulle upphöra om var och en kunde köpa sin ranson på Systembolaget. Precis som i forntiden – mellan 1919 och 1955 - då försäljningen av alkohol var begränsad till tre liter i månaden för varje individ. Gifta kvinnor fick inte motbok. Inte heller hembiträden. Det antogs att mannen då kunde få en extra ranson. Den sociala ställningen avgjorde om man skulle få köpa mera än de stipulerade tre litrarna. Tex fick Anders Zorn inför sin födelsedag köpa inte minder än 73 liter punsch. Män kallades in till militärtjänst för att i värsta fall dö för fosterlandet, men att dricka sprit med måtta betroddes man inte.
Svensken har under hela sin livstid betraktats som omyndig och oförmögen att fatta egna beslut om sig och sin person. Besluten har fattats av de allsmäktiga makarna Myrdal och inte minst av det allsmäktiga Partiet. Partiet som i teorin säger en sak, men i praktiken gör en annan. Partiet som i teorin är radikalt men i praktiken kon-servativt. Partiet som borde varit ut-raderat om det inte lyckats dra till sig tjänstemännen och muslimerna.
Förbudstiden i USA skapade en marknad för illegal sprit. Filmen Blås-ningen (The Sting) visar detta på ett mycket humoristiskt sätt. Även om det inte är huvudtemat i filmen.
En stor del av pengarna som Sali tjänade, tjänade han på narkotika. Nu illegal, men i en framtid kanske legal eller nästan legal. I alla händelser var de Rita och Runar till stor hjälp. Jämväl Anna hjälpte de även om hon i hög grad hjälpte sig själv.
Att kunna fånga upp potentiellt kriminella redan på fosterstadiet ser ut att bli en möjlighet. För att varsamt kunna föra in dem i samhället som laglydiga skattebetalare
Det vore också en Gudi beha-gelig gärning att omvärdera fängelse-straffet. Vård i hemmet med nära och kära och med fotboja och kontaktför-bud för andra kriminella. Att vårda de psykiskt sjuka och de sexuellt störda på särskilda vårdinrättningar. Och att ta hand om psykopaterna på ett tidigt stadium.
Att skicka de yrkeskriminella till Il de Diable på ett år eller två. De har sedan ingen större längtan tillbaka dit och detta torde avhålla dem från alla former av kriminalitet.
Att bygga en ny polisorganisat-ion som ersätter den försoffade som vi nu har.
Problemen är många. Eller som det nu heter på modern svenska – ut-maningarna är många.





?






Älskade Malmö

Varden har harr sin mitt
Ribban är vårans hit
Rosengård litta snitt

Bokstavsfalangerna styr
Vårt Chicago i miniatyr
Medan Per och Pål gnyr

Cellebriteter di blitt
Som polisen blitt kvitt
Fall de hatt litta vitt

Platt som e pannekaga
Go som e spettekaga
Kom hitt får du smaga

Det är stake i sta’n
Turning Torso heter han
Ganska vriden men grann

Här finns Triangelen
Dit vi tar cykelen
Om vi hittar nyckelen

Över den stora stan
Sankte Per öppnar sin kran
Då regnar det som fan

Vi redan blåsta är
Så varför blåser det här
Blåst är mest till besvär

Det är fuktigt och kallt
Det är blött på vår asfalt
Har’u sitt Malmö har’u sitt allt