Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Paradigmövning på verbet "cykla".


ATT BÖJA CYKLA

Jag skall böja cykla. Jag börjar nu;
Jag ville "böja cykla" redan som fyraåring
men fick börja först ett år senare.
Jag cyklar nu som sjuttiosexåring, ergo sum.
Det cyklades mycket i min barndom.
Jag har cyklat, alltså har jag levat.

Att cykla till Tage Danielson (TD) är svårt,
för han är redan död och slutcyklad
Hade jag cyklat till TD då han inte var död,
hade den vägen varit cyklad nu
och jag i huvudet,
för TD kände inte mig och inte jag honom.
Dessutom skulle han ha kunnat vara ute
cyklandes eller gycklandes med någon han redan kände.
Det är onödigt att cykla till döda personer,
ibland även till levande,
men det cyklas ändå både hit och dit
med tanke på allt cyklande
i tid och otid.

Det har cyklats en hel del i onödan.
Jag cyklade i går till TD,
fast han var död. Han var inte hemma.
När döda inte är hemma måste det cyklas tillbaka,
ett s.k. cykliskt cyklande
till den cyklandes hem till exempel.
En väg som cyklats i någon riktning har sina poänger.
Att böja cykla är inte så svårt,
när man väl har börjat.
Att sluta böja är värre.
Det gör man bara i poesin!




Fri vers av Ulf Carlsson VIP
Läst 58 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2020-08-19 09:27



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Ulf Carlsson
Ulf Carlsson VIP