Vilse

En dag gick hon hemifrån och visste inte vart hon skulle. Hon hade slagit igen dörren och skyndat sig till tåget.

När hon tagit plats undrade hon vart hon skulle och tänkte att hon sitter väl där ett tag.
Vid nästa station var det många som gick av och hon följde med i vimlet.
Nu kom frågan vart skulle hon?
Hon satte sig på en bänk och efter en stund kom några ungdomar fram och frågade om hon hade cigaretter eller pengar. Ni kan få pengar svarade hon för jag har massor. De hade fått en femtiolapp.
Var är vi hade hon frågat och de hade sagt Centralstation.
Efter ett tag kom de tillbaka och frågade vart hon skulle åka. Vet inte var jag bor svarade hon. De verkade genast ringa upp någon på sin telefon.
När hon hade suttit där en timme eller mer tänkte hon att snart skulle hon ha svaret. Men det verkade som hon tappat minnet.
En polis kom fram och frågade vad hon hette och var hon bodde.
Hon visste inte svarade hon.
Har du något telefonnummer i din väska till ett barn eller bekant?
Hon grävde fram en lapp där någon hade skrivit ett nummer.
Polisen ringde genast upp.
Det visade sig att damens son som var i Turkiet och han berättade att hans mamma var glömsk och behövde hjälp. Polisen fick mammans adress och bedyrade att de skulle hjälpa till så han skulle inte oroa sig.
Vill du åka hem med mig i polisbil hade polisen frågat och hon hade tyckt att det skulle bli fantastiskt spännande.


© Bibbi Ahrnstedt