Nästan genomskinlig färdas jag
i trädgårdens färgprakt,
mjukt genom varats lätthet

Södra verandans plåttak klickar
och knäpper
i temperaturväxlingarnas molnskuggor
och solglimtar,
medan den lilla bäcken vid dammen porlar
tillbakahållet

Hastiga svalor sicksackande
strax bortom sin parningstid
efterlämnar småljud på himlen,
som bläckfläckar
på anteckningsbokens sida

Svaga vindilar far
genom björkarnas lövverk
och tårpilen vi planterade på Grips grav
för två år sedan

Inom mig
[en plats svår att skilja från yttervärlden]
hörs älskades röster, levandes och dödas,
i en blandad kör av välvilja

Jag vet att inget varar,
men jag är en del av det;
jag är Jorden och himlen,
och flödet av grundämnen