Som vatten ur en slang,
stigande i hästarnas hoar,
flödar åren,
livet stigande till randen,
överflödande

och jag når inte
att moderera flödet;
inte i meditation,
inte i träning,
inte i sömn

Bara i denna mjuka maskins
förruttnelse
kan världen upplösas

Morgonen efter grottsöket
på Sörfligget
slår mitt hjärta hårt och tungt
i en infrarytm
som från djupet i en kraftstations bergrum

Det krävs en omåttlig andlig kraft
för att se denna mjuka maskin
som något annat
än en världsdel på väg
mot förruttnelse;
som en hög aprikoser
på köksbordet i ett övergivet hus
långt ut i Norrlands ödemarker;
denna mjuka maskin
lämnad på världsscenen