Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Borta

Hjärtslagen tickar som en tidsinställd bomb i bröstkorgen. Fåglarna kvittrar, men de förstår inte. Månen och solen ler mot varandra, och det blir kolsvart. Aska rinner längs mina kinder samtidigt som stoft utav en gammal värld virvlar omkring i luften. Jag kan höra skrik från forntiden och barnagråt från bebisar som aldrig fötts. Allting är kaos, universum ligger i spillror vid mina svärtade fötter. Fåglarna har slutat kvittra, och jag tror att de förstår nu.

Bomben mellan revbenen detonerar.




Fri vers av Natalie Ramot
Läst 92 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2020-08-26 09:10



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Natalie Ramot