Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Till kamraterna

En dag kommer jag bygga en liten hydda

Inget pråligt. Det kommer vara av trä och ljuset från svunna stjärnor

Åt kamratskapets tärnor och de som stod kvar

När mitt hjärta saknade svar och dagen gick upp i rök

Då jag grät fler tårar än höstmonsunen

Alltid på spaning efter revolutionen

 

Åt de som förlät - vars mod var tjockare än vulkanernas blod

De som fångade upp mig och sa: "Misströsta ej och ha tålamod

"Håll ut - ge inte upp, min kära Robin Hood!"

Varje gång jag snubblade och föll, för att sedan vakna upp 

I en återvändsgränd, i Saint-Denis, eller på badrumsgolvet 

        ~~~

Jag kommer sjunga om hur månen såg ut

Utan sin peruk och döden utan sin vita duk!

Om den halta soldaten som aldrig kom tillbaka

Från senapsgas, skyttegravar och hunger

Allt var över, inom loppet av några sekunder

För att han vägrade lyda order, när generalerna skrek

"Skjut din moder, skjut din broder!"

En dag kommer jag förlåta hans bödlar

Men inte idag, inte idag!

        ~~~

En dag kommer jag bygga en liten båt

Större än Noas ark. Av trä och solens fjädrar

Åt de hemlösa hundarna i slummen

Och matroserna som stormade Vinterpalatset

 

Åt pojken som flytt hit från fjärran länder

Hans föräldrar hade mist både huvud och händer

Åt den siste mohikanen och den första astronauten

Åt de som sköt gryning och skratt ur sina kanoner

       ~~~

Ja, Historien skapas alltid av dessa miljoner!

Av barn och mödrar, som lever på ris och vatten

Av unga själar som söker skydd från regn och blåst om natten!

 

En dag kommer jag berätta om den rödhåriga flickan

Vars huvud spolades ned i toaletten, vars glasögon trampades i bitar 

Om mina vänner i höghusen och de som flög till nästa liv från betongens balkonger

Hur det känns att vara frusen, fjorton år och bakom galler

         ~~~

Fräkniga sparv

Framtiden går aldrig tillbaka, från fjäril till larv!

 Du behöver svälja varken sprit eller piller

Ta hand om din själ och kropp

Även om ingen lärt dig än, att säga stopp

Det är endast när vi håller ihop

Som vi kan skönja vårens skönhet

Och ta till oss frihetens glädjerop

       ~~~

En dag knackar en blek herre på min dörr

Han kommer be mig sluta ögonen

och vända ryggen åt sagorna från förr

Då är det min tur att glömma bort

Färgen på mormors nagellack

Hur mitt hjärta sprack, när hon viskade

"Snälla: håll om mig hårt"

       ~~~

Kulregnet kommer sprida mig åt alla vindar

Men inte idag, inte idag!

Först ska jag göra ett halsband

Av alla asteroider och blommor som korsat min väg

Åt proletären utan fosterland

Ute i risfälten och djupt ned i gruvorna

Åt duvorna och kärlekens fattiga riddare

        ~~~ 

Låt mig känna på solens gyllene hår!

Det är dags att klippa av nattens klor

Även om vi sedan får svälta i hundra år

En dag hinner hösten ikapp mina drömmar

Jag kommer stupa, med ansiktet vänt mot solen

Men inte idag. Inte idag!

         ~~~

Först ska jag gömma mitt hjärta

Inuti din bröstkorg. Farväl smärta, farväl sorg

Träden får andas med mina lungor

Jag är mannen som växte upp

Till att vandra i jättarnas fotspår

 

Alltid på spaning efter vart framtiden bor

Han som klättrat uppför Babels torn

Alltid på spaning efter var gryningen gror!




Fri vers (Fri form) av Rafael X VIP
Läst 56 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2020-08-29 15:39



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Rafael X
Rafael X VIP