Till livets poesi. Till L.
Änglarnas bluesJag minns doften av kärleken Och smaken av lakanen och tårarna vi delade Hur kan jag glömma vårt första telefonsamtal? Eller varje gång du kom, till tonerna av min sång Ge hit gitarren och tänd ett ljus, för vårens blues För den fräkniga sparven och flickan vid apelsintorget Låt sorgen aldrig veta vart dem håller hus! ~~~ Jag minns varje rysning och hur jag drack av din saft Med ursinnets kraft gick jag till attack, tills du bönade och sa "tack Papi, tack" Savannen skakade och betongen sprack. Ville ta dig på alla sätt som gick Alla sätt folk och rådande moral sa att man inte fick! Jag minns närheten i avståndet och alla nätter då vi sjöng och slogs Likt galna änglar, så jävla poetiska, alltid på jakt efter grönare ängar ~~~ Men säg mig, är det jag eller horisonten som blundar? När solen gått ned, vid en busshållplats i Uppsala, en söndagskväll i augusti Det är många år sedan jag pantade mormors guldkors, i ett kvarter jag glömt bort Hade fått lära mig att livet är kort! Att sätta hårt mot hårt och riskera allt, blev till en sport "Här, ta min hand och låt mig hjälpa dig. Sätt pistolen mot min panna, räkna till tre och skjut "Jag kommer tillbaka. Från Hades hittar jag alltid en väg ut" ~~~ När jag var liten som en nyckelpiga, ville jag ha långt hår och känna mig älskad Ville bli astronaut, ha fred på jorden och vara önskad Ovan molnen sitter jag nu och blickar upp mot Mars Är den röda planeten lika torr som Atacamas vidder? Härifrån kan jag se sprickorna i gårdagens murar och hur framtiden sipprar igenom Likt stjärnregnet tränger igenom den djupaste saltgruvan Likt musiken tränger igenom ålderdomen. Varje ny dag, är en dag närmare revolutionen ~~~ Att stå upprätt kommer alltid utmana gravitationen och traditionens väktare Härifrån kan jag se blinda, hårda män som svär åt ljuset, inför mörkrets läktare Härifrån kan jag se städer i uppror och hur gryningen gror I varje handling av solidaritet och beslutsam medmänsklighet Har ni någonsin sett en ängel utan vingar? De jag känt, hade varken diamanter eller dyra ringar! De haltade och grät, de blödde och förlät De gav sitt allt för andra och lärde oss att ta hand om varandra ~~~ Hur många liv har jag levt, hur många har jag kvar att leva? Egentligen ville jag gå fram och berätta hur hon strålade av lycka Gick undan och tände en cigarett. Men var det jag eller tårarna som rann Var det inte mitt hjärta som brann, när jag såg henne hålla om en annan man? Klockans visare brast och minnet har etsat sig fast på min näthinna Må så vara! Detta är ingen klagosång, att spela på repeat natten lång Bara hon är glad och hittar tillbaka till sitt skratt ~~~ Bröder och systrar - där ute finns en värld att vinna Det är dags att låta rädslan gå sin väg och försvinna Vindarna bär mig västerut, bortom randen där havet tar slut Förtrycket får bära sin egna törnekrans Vi tillhör morgondagens renässans ~~~ Håll om mig och lär dig denna vals: Framtiden visar sig, just där och då miljonerna kommer till tals Ge hit gitarren och ta av dig blusen. Tänd ett ljus för änglarnas blues Tänd ett ljus för poeten i svart och Wendy på sitt piratskepp Låt sorgen aldrig veta vart vi håller hus! |
Nästa text
Föregående Rafael X |