det lyckades du med
det som alla andra försökt innan dig
men misslyckades med
satte du ihop mig
på den befarade bänken
du var så motsägelsefull
att jag ifrågasatte dig
och kanske borde jag gått iväg
innan jag visste
hur djupt jag skulle falla
inför dig
och dina tankar
men det du aldrig säger
inför mitt ansikte
betvivlar jag dig nu
och det du visar
får mig att vakna
jag förstår nog mer än vad du tror
det spelet som försiggår
det fick mig att gå i annorlunda spår
rak på sak
en liten strimma av själslighet
letar sig djupt in
att lära sig vad man är dålig på
har jag inget annat val ifrån
jag har inget att luta tillbaka mot
för det finns inget kvar
jag känner visserligen igen mig
en liten stråle av hopp
det är ett evigt sökande
och jag har blivit tvungen att bli nyfiken igen
jag har missat så mycket
det har gått så många förlorade år
att jag försöker ta igen
ta ikapp
och lära om det jag en gång kunde
jag vet inte vad som är värst
att se på när jag kämpar
det kan inte vara lätt att försöka
att omringa mig med ett evigt pussel
och samtidigt få mig att bryta mig ur
alla möjliga mönster
och den lilla bubblan som jag har skapat
distanserar jag mig från
här och nu