Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Empati och natur

 

Jag är ett medvetande som tagit plats
jag bor i hjärnan
skyddad av det tjocka ack så sköra skallbenet
och blodhjärnbarriären

Men inte isolerad 
jag har blod och lungor ögon öron
i mig gör sig livet bilder 
Jag har händer fingrar nerver
ben och fötter
jag har närkontakt med jorden som jag går på
jag lämnar aldrig jorden’
jag är natur
på kvantnivå bor jag i andra solars ljus

Min fasa är den västerländska intellektuella föreställningen
Om den existentiella ensamheten
Jag rör vid Alltet
jag är utsträckning och djup
ett medvetande som vaknat som ett spädbarn
långsamt lär jag mig:

- allt vad jag gör mot dessa mina minsta
gör jag mot mig




Fri vers av Måna N. Berger
Läst 215 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2020-09-07 15:45



Bookmark and Share


  Monika A Mirsch VIP
Talande och djup är din dikt, speciellt dessa tankar fascinerar mig:
"jag är utsträckning och djup
ett medvetande som vaknat som ett spädbarn"
2020-09-09

  Kungskobran VIP
Jag lär mig att leva
bygger upp min tillvaro
kring alltet
Känner mig för
med känsliga fingrar
Gör vad jag kan
för att leva med min nästa
Min hjärna kokar av ilska
varför skall barnet lida

2020-09-08

  Larz Gustafsson VIP
Där fick du med ett bibelcitat också.

Men Alltet är inte synonymt med Skaparen.
2020-09-07

  Eva Langrath VIP
Mycket stark text där slutraderna blir en vägvisare om hur vi bör leva våra liv.
2020-09-07
  > Nästa text
< Föregående

Måna N. Berger
Måna N. Berger