Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
* 20 November 1987 - 4 juni 2006 † Du har rätt. Du lider inte längre, men det betyder inte att tårarna inte fälls..


Svaga viskningar i nattens svaga ljus

Svaga viskningar i nattens svaga ljus
Försvinner sakta med vindens sus
Jag hinner känna kylan sprida sig
Mörkret sliter, fast inom mig

Allt som hörs är en svag stämma av din röst
Det är något i den som skänker mig tröst
Som inbjuder mig att följa med
Mörkret skulle ju ta mig med

Varje natt säger han att jag skulle ju följa
Han vet allt, jag kan ingenting dölja
Jag vill bara ta hans hand
Mörkret och jag har ett obrytbart band

Svaga viskningar i nattens svaga ljus
Försvinner aldrig med vindens sus
Biter sig fast av rädsla av att försvinnas
Jag vill inte längre minnas




Fri vers av flikkan i hörnet
Läst 755 gånger
Publicerad 2006-07-14 02:51



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Det vackraste och sorgligaste jag läst på länge. Rör mig djupt och orden är så vackra och tilltalande.
2006-07-14
  > Nästa text
< Föregående

flikkan i hörnet