betagen berusad insuper jag doften

ett annat jag som berör mig innerligt...

smaken som vidrör alla sinnens grund

jag läppjar på din kinds mjuka hud...

och drar in djupa andetag av ditt jag...

spetsen på min tunga som vill nå din

blicken som möter din i djupets brunn

vidgade iriskransar över pupillernas hav

hjärtfrekvenserna synkroniseras taktfast 

ljudet av andetagen som strålar av värme 

avbrott stukar de vittra själarnas kroppar

tystnaden avlöser infernot utan att nå fram

stelheten dövat lusten mjukheten bortblåst

kroppen livlös verkar svarar inte på tankar

insikten om återstoden av inspirationen, noll

andningen sluts in i gäspande replikers mummel

drar snarkningens stockar till offerbålets orakel...

vad ska vi göra nu? ... ingen av oss vet på råd... ...

kudde mjuk och skön lakan knöligt gnager så illa

en gest att ligga sked suddar bort missmodet en smula