Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En höstnatt på stan

Det är höst , löven faller ner från träden. En regndroppe faller på min kind.

Staden är sover, det är alldeles tyst. Det lyser svagt i ett fönster, vars fönster står på glänt, ut strömmar musik ifrån en skivspelaren.

I en fåtölj sitter någon som är ensam och behöver tröst i natten. Jag går sakta framåt på gatan, försöker minnas melodin som strömmar ut igenom fönstret .

Jag börjar nynna för mig själv, för att dra mig till minnes. Plötsligt blir mitt minne som glasklart : Monlight serenade , det känns som om jag dansar på gatan, som i en dröm som väcks till liv denna höstnatt .

Plötsligt väcks jag av någon som tycker jag är fullständigt galen, en tråkig människa som inte vågar gå utanför boxen.

Sakta börjar dagen gry, och jag drar mig hemåt med frågan, Vem är normal?




Fri vers av Carmen Sjögren
Läst 40 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2020-09-16 20:35



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Carmen Sjögren