Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Mamma

 

Idag är det din födelsedag

Det är 17 år sedan jag firade den senast

Den 17 september 2003

Du fyllde 65

och ställde till med fest

 

Tre veckor senare

dog du

och jag hade

ett missfall

 

Jag var på väg till en vän

för tröst

och trodde aldrig

att du aldrig mer skulle

smeka min kind

 

Det tog många år för mig

att börja sakna dig

 

Din resa från Finland

som krigsbarn när du var tre och ett halvt,

din långa sjukdomshistoria

har uppehållit mina tankar

många timmar

 

Min längtan efter dina rötter,

i blånad stuga

Jag vill känna doften ifrån jorden

du föddes av,

ta på timmerstock,

se gryningen i med- och motljus,

uppleva norrsken, för att jag tror

att det kan hela något inom mig

 

Själv hade du aldrig

en längtan dit,

till Salla,

i varje fall talade du aldrig om det

 

Däremot längtade du efter kärlek

och stolt och glad över dina barn

det var du,

men ibland, ganska ofta

distanserad,

som små inramade foton

av oss syskon som barn,

på tv:n, var vi dock högt älskade

 

Samtalet jag sökte, längtade efter

infann sig aldrig mellan oss

Det är en sorg

 

Det är inte ditt fel,

vi levde i en tid

då psykisk sjukdom var skamfylld

och tabu.

 

Anknytningen mellan oss

blev den av?

Jag var önskad

men fanns jag till

för min egen skull

eller var jag främst

till för dig?

 

Sen önskade du en pojke

då kom min syster

som ganska mycket blev

en pojkflicka

 

Tredje försöket resulterade i

en flicka, igen,

jag kunde ta på besvikelsen

i den grå opeln

på väg hem från BB

där i slutet av maj

 

en syster, inte oälskad

men en sårbar liten varelse

osäker med dålig självkänsla

hon finns inte längre…

 

Hade inte lillebror kommit

hade du försökt än,

brukade jag skämtsamt säga.

 

Då borde lyckan varit

fullbordad,

men när han var fyra

dog du första gången

 

Ett år inlåst på mentalsjukhus

sätter spår som aldrig

försvinner

men du försvann,

som den mamma jag kände

 

Resan till Finland

vill bli av

Jag ska andas in naturen, träden, syret,

flyta med i stjärnhimlen och,

Norrskenet ska få läka

det ömma i våra själar mamma

Ha den äran.




Fri vers av Livet1 VIP
Läst 255 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2020-09-17 17:19



Bookmark and Share


  Jack E. Gladh VIP
Orden griper tag i en, om ett livets öde och den ofrånkomliga maktlöshet som uppstår. Orden frambringas utan sentimentalitet både sorg, längtan, ömhet, förståelse och saknad.
2020-09-17
  > Nästa text
< Föregående

Livet1
Livet1 VIP