Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Sten

Jag känner mig som en sten
En stor otymplig orörlig jävla klump
Som står i vägen för allt och alla

En blandning av fult och fulare
I granit, trist och grå och identitetslös
Som folk bara märker när de snubblar

Jag är hård utantill och innantill
Vassa kanter att skära sig på
När man går barfota över en stig




Fri vers (Fri form) av kakia
Läst 101 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2020-09-20 17:24



Bookmark and Share


  Emanuel Sigridsson VIP
Din texter sväller, tar sig ur sin begränsning, blir mer än ord. Den sista strofen här finner jag mästerlig. Texten tar sig inte fram längs med, utan tvärs över. Du markerar tydligt var smärtan finns.
2020-09-20
  > Nästa text
< Föregående

kakia