Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
om att tappa hoppet på kärleken och ge upp sitt eget livet och tappa glöden inom sej och tron på livet


jag hatar allt som jag någonsin har älskat

jag hatar allt som jag någonsin har älskat 

för att det finns inte kvar med njutning det 

 

ligger som tortyr i mitt minne . och alla skratt 

ekar igenom minna öron och bort i mitt mörka

 

sinne igenom natten till minna känslors ylande 

dom skriker i kapp . av allt lidande som vrider ur 

 

dom det sista liv som finns kvar i dom dom sitter 

där bleka och matta när dom inte orkar längre .

 

deras liv har runit ur dom min själ simmar i panik

i minna tårar av blod som faller ner som rengenet

 

till botten ur mitt hjärtans kamare . som maskar på 

asfallten kryper upp för att inte drunkna mitt hjärta 

 

är snart öde och utan kärlek . bara ett tomnt skal som 

slår i takt till sitt eget eko djuppt inom mej jag ser inte 

 

glöden inom mej längre för den har slocknat . villja att

leva är borta jag håller mej bara vid liv för det lever 

 

ingen kärlek inom mej längre allt är dött och viljelöst .

det finns inget som lockar längre för jag bär en djupp

 

sorg som ett täcke över all glädje . som jag har dragit

över mitt eget huvud jag kommer aldrig till baka igen 

 

 




Fri vers av den nakna poete VIP
Läst 19 gånger
Publicerad 2020-09-21 21:18



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

den nakna poete
den nakna poete VIP