Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ringar på bordet

Ringar på bordet
intorkade,
på gränsen till permanenta

Påminnelser fastgjutna
i det framställda

En katalysator vars enda
sätt att förmedla
är att
stanna

Jag hoppas på mer

Dagars gång får mig att inse
det förljugna
det lumpna
i det hela

Det spretiga som är tiden

Det som är vi

Det motsägelsefulla
som aldrig löper linan ut

Kontrakt vars finstilta rader
gäckar oss

Ett glas öl; ljum och stum
utan kolsyra

Genomgående sarkastiskt står det
på bardisken

Slänger oförstående blickar
på gästerna

De härjade anletena;
hjässor täcka av mjälleksem
-
hudflagor som tilltugg

Djupt koboltfärgade ringar
under ögon som omringar det inre
-
förvägrar utommänsklig kommunikation

Vi sitter sida vid sida
utan ord

Sida vid sida
utan beröring

Det enda utbyte
blir naggande meningar
ventilerade frustrationer
som skjuter oss allt längre
ifrån oss själva

Och natten kommer
med sitt tryckande medgivande

Det är på hela taget
slut för din del

Ett par år till
ett par nya bekantskaper
som rinner
ut
i sanden

Sedan är du där
en kappsäck fylld av
besvikelser

Ett helt liv som vilar
på din rygg

Och till och med glaset
är tomt




Fri vers (Fri form) av Struntstrunt
Läst 18 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2020-09-23 01:39



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Struntstrunt