Kanske är det texter som denna,
vilka avses då människor talar om poesi.

Samtidigt sägs poesi kunna vara
det mesta som påminner om det vilket menas
då människor talar om dikt eller uppdiktat,
en sorts prosapoesi alltså.

Att läsa texter av litet olika slag
utan att som automatiskt behöva ge dem
betyg på en skala,
det är väl som att uppleva saker
och ting förbehållslöst?

Ändå känns det som om jag ville ge texten
tre spadar, en näve jord för trädgården
samt några blommor strax före
frostens intåg på en möjlig arena.

Den som inte har egen trädgård
brukar kanske skogen eller någon bit gräs
strax intill någon av kommunen planterad buske?
I tanken och känslan är visst 'allt möjligt'...