Huset står kvar

ihop med stenmuraren

tillika träslöjdaren

och alla dessa bergknallar

har knappt heller

flyttat på sig

alls sedan i fjol

liksom basfiol

bara en smula eller

två kanske bytt plats

för att ge plats åt

hans tillkomna skulpturer

av sten och trä

och rep och järn

med inslag av glas

vari lampor skola skina

snart igenom hårdaste vinter

medan berget sakta

flyter likt fartyg

på gränsen till Halland

härligt som helg

mitt på en vardag

svävar alltjämt sommar

bland septembers sista lager

av värme som någon

precis börjat bita i

med tänder av trä

mellan händer av rep

binds var sten vid sitt ben

som från bänkarna leder

tillbaks ned mot trappan

jag tog upp hit