Du är molnet
som skymmer solen
ända sedan du sade att
poesin är själens soptipp

Du ville vara kvick
Det var du stolt över
Du höll fast vid det
Det gör du än idag

Vad mer kan jag säga?
Hade kärleken gjort mig
både blind och döv
eller var jag efterbliven

redan innan du blev min fru?