Strandsatt, men ändå ett lätt skimmer.
Klamrar mig fast vid molnen.
Något nervöst underbar.
Lämnar de lätt parfymerade breven vid din kudde.
Ädelstenar i botten av vinglaset.
Återlämnar skymningens höst av bärnsten.
Ömsar genomskinligt duggregn till tonerna av regnbågen.
Äventyret slutar där det började.
Våra lätt desperata försök att finna kärleken bland det
övergivna och samtidigt fånga lyckan i det trasiga.
Strosar runt bland trumlade stenar.
Polerar din frihet med vingar av oss.
Förgätmigej, min älskade. Förgätmigej.