Materiens uppvaknande
i människan
är bryskt

Hjärnorna är platser
i universum;
ställen,

på samma sätt
som stenblock
i fjällens rasbranter;

som meteoriter,
antända i jordatmosfären

men människan
är osäkert material;
mycket arbete i slaktbodar
och hoppande majoriteter;
vacklande
på existensens knivsegg
när dagarna blänker,
när nätterna urrar;

kinderna hettar
och järnbruken vibrerar

I bostäderna
slaskar man gädda
i nära relationer

Svarslösheterna
irrar genom trädgårdarna,
och jag minns min gamle mattelärare
som sköt sig skallen
som svar
på cancerns obotlighet

Ålderdomliga lidanden väller
i störtskurar
över bussarnas karosser;
hagel
över plåtiga vardagligheter

Individuella angelägenheter
står på rad
i coronatester
och bokreleaser

Att resa
är kroppslig påtaglighet

Inte fan
tänker jag upphöja lidandet
för att det inte kan undvikas

P1:s Filosofiska rummet
är ett uselt, ytligt, fantasilöst
program
med trötta traditionalister,
som brödpräster i Parikkala

Jag lyssnar till William S. Burroughs
Break Through In Grey Room
och ser aftonen glida iväg;
antecknar,
för bok över fragment

Torr faller tidsspillan
i kortvågsinterferenserna

och jag drömmer om verkanseld

Radio Luxemburg svajar
på MV 208
i Kiladalen 1958

”That's it and that's all
from yours sincerely Tony Hall”

Buddisternas fåniga kläder
avslöjar dem