Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Mitt älskade barn

 

 

 

Mitt

älskade barn

jag

ville bära dina sorger

upp på

Jordens högsta berg

 

där

vindarna har sin boning

och

kölden bär sitt långa spjut

 

Jag

ville lyfta dina smärtor

ut

mot klippans yttersta spets

 

mot

stormarnas is

där

tiden suddats ut

 

Mitt

älskade barn

jag

ville bära

din förtvivlan

 

låt mig

 

 

Bs-06

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 




Fri vers av Bodil Sandberg VIP
Läst 514 gånger
Publicerad 2006-07-15 15:12



Bookmark and Share


  änglasjäl
Fantastiskt...väldigt fin:)gillar den starkt!
2006-07-19

  Andasin
Träffande.
Omöjligt.
Starkt.
2006-07-16

    NoMi F
En sådan lidelsefull poesi
Så här som kan jag bära dig i
mina händer livet ut
så gör jag det mitt älskade barn
Vackert
2006-07-16

  Karin Rosberg
Helt suverän,både i sråk och innehåll; en klar femma!!
2006-07-16

  Eline.P
Älska, beskydda in i döden - en mors höga önskan och lott! Det här har du beskrivit så träffande att alla mödrar känner igen sig. Vi kan ju gå på krossat glas för våra barn, genom eld, genom vad som helst. Rörande igenkänning.
2006-07-15

  Rune Thorsell
Hej Bodil!

Skulle gärna sagt något, men - hur kommenterar man något som är fulländat? Jag har läst dikten gång på gång. Kommer att läsa den ännu fler gånger.

Lysande Bodil!

Kram! Rune.
2006-07-15

    Cajsa
Mycket fint skrivet! En femma får du av mig!
2006-07-15

  Markattan
Vackert och innerligt ur hjärtats djup.
2006-07-15

  Rachel Roth
precis så är det att vara mamma!!
sitter tårögd nu...
för det går ju inte.
vi måste se våra barn lida
för så är livet
2006-07-15

    la-poet
måsste ge den betyg...
2006-07-15

    la-poet
fint på något sätt. Jag gillar, den är beskyddande på ett.. ja,, tänkvärt sätt, visa sitt barn det hemska bära i famnen dit " till klippornas yttersta spets" - det låter mycket sunt.

bra
2006-07-15
  > Nästa text
< Föregående

Bodil Sandberg
Bodil Sandberg VIP