Det som flagnar av.
Förtroendet och tilliten.
Delas som tvillingnötter.
I ett skal, hårt som diamant.
Det som finns kvar.
Ett porlande regn.
Försöker ändå lyssna till den glittrande
gerberans hemlighet.
Även om hennes kärlek vissnat.
Någonstans i de trötta midnatts skenet
de vilsna koalorna insvepta av mörkrets kappa.
Möjligtvis svävande karuseller i moln av oss själva.
När färggrann skymning svär.
Då svarta nätter nynnar.
Nougatsås ringlandes över vanilj gräddglass.
Smälter, såsom jag när jag ser dig och din gång, som om
du var någon modell på catwalken.
Så sexigt snygg. Farligt snygg.
Påldansen lämnar vi bakom oss.
Så även tristessens grepp, utan vi smyger ut som den puma jag är.
Som den panter du är.
Önskar att jag hade spegeltak så jag kan se ditt nakna du.
Men istället får jag nöja mig med fönstertak så jag ser löven falla.
Längtar efter kärleksfull beröring. Beröringen kärleksfullt efter längtar.
Varför i inte strunta i alla måsten och regler.
Vi gör det vi gör bäst.
Vi älskar tills väckarklockan ringer. Då stänger vi av den,
och fortsätter älska.
Love. Love. Love.