Kom
Hon skulle skriva nu men natten var så naket ren om baken
skulle skriva de där små egna egensinnigt stora orden. Ingenting kunde förmå den stoltaste av apor. Hon visste. Trots allt lades kroppen senaste tiden i rum där ögonblicken utan honom påminde om dem då. Den tid då kvistar slog gnistor uti bröst likt ungdom. Odödlig. ja hon borde skriva nu som om hon kunde tämja borgerlighet med hjälp av viskningar i natten. som om han äntligen fått ögon vuxna nog att se den värld som enbart själar möter under mörkaste av nätter. Orden dansar under bryggor ögon ser skum dess vågor hur solens streck fångar ögonblickens skiftningar längs tiden
den som enbart döljer verklighetens fönster med tidens moderniteter klockor barn och plikter. Ansvar. vi som står utöver över. Vi som innerst inne inte kan något annat än att följa strömmens klaraste av ljus mot evigheten. orden. Hur de släpper tag och formar sig i drömmar texter som vi följer samlar på
och ord som bär upp vår vardag. Bortsköljda i sekunderar inför de mäktigaste strömmar under ytan
orden orkar inte med dualitet och kärlek
de orkar inte forma ord likt kärlek
det är dags nu. De egensinnigaste ordens tystnad.
kom kom till mig kom överraska kom kom kom som om bergen finns av någon mening för att jag är mening meningen som bakom slöjorna av skapelsen ska framstå
i sann blygsel inför undret. Kom.
Bunden vers
av
smultronbergen
Läst 132 gånger och applåderad av 3 personer Publicerad 2020-10-07 22:18
|
Nästa text
Föregående smultronbergen |