för länge sedan ...

OCH LIVET SJÖNG EN SOLSKENSÅNG

 

Döden smekte lätt

ärret på min kind

viskade tyst och ömt

jag kommer inte än

du får vänta en stund

leva en evighetssekund

 

Och livet sjöng en solskenssång

Fri vers av Elisabeth Nilsson
Läst 288 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2020-10-15 17:14

Skriv ut
Spara som PDF

SatansSon jag har fyra ärr på höger kind efter ett kattbett. sixten, grannens katt, låg med huvudet på mitt ansikte. jag sa "dumma kissekatt" och då bet han till. när sånt händer gäller det att ligga blickstill. det gjorde jag. det kunde ha hänt på ögat. tur att han bet i kinden. märkt för livet i världen lä jag honom aldrig mera få ligga så. 2020-10-18

ej medlem längre Med få ord träffar du mitt i livsnerven. Så känner jag dina ord. 2020-10-18

Niliboy Ja, han står ibland runt hörnet å vill att man ska ge upp å misströsta, alla hans vänner å följeskare försöker lura en! Men vid andra hörnet står Jesus å han vill leva livet! 2020-10-17

Kajan Nära text, på många vis. 2020-10-16

Blomma-Stjärna Stark och skör, berör! Låt oss leva en evighetssekund! 2020-10-16

Feliaxel Vemodsvackert 2020-10-15

bibbi ahrnstedt Vilket vemod, känsligt skrivet 2020-10-15

Lena Staaf Åh - starka ord! Känner den iskalla smekningen. 2020-10-15

AiA Maria den fria Går rakt in träffar mitt i Hjärtat Tack! 2020-10-15