Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Kom att tänka på känslan av att se mig själv i spegeln under en tid jag led av depression. Skriven 20201017


Grå reflektion

Blicken fastnar på en spegels reflektion
Vad är det jag ser? Verklighet eller en illusion?
Efter noga studerande av bilden och dess källa
Är det mig det ska föreställa?
Skapelsen i bilden rör sig med varje andetag
När våra ögon möts, ser jag att det inte är jag
Dess blick är tom, utan glädje, utan liv
Som att dess tid på jorden endast är ett tidsfördriv
Där det enda som känns är livets alla kval
Ja, reflektionen visar endast ett tomt skal
Av personen som jag en gång var
Att det är såhär att vara vuxen, är något jag antar
Tom... ängslig... där hela världen är grå
Fram tills den sista vilan man äntligen nå




Bunden vers (Rim) av Joakim Edman
Läst 256 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2020-10-17 17:25



Bookmark and Share


  Horace
Plågsam återblick
mot reflekterande
yta, vid recidiv se
dig själv i böjda två
fuktiga ögonspeglar,
låt ögonen tåras
gemensamt, och le
för att smaka sältan
av det som bjuder
sig som tidsfördriv...

Tack för att du delat
din plåga, fint skrivet
2020-10-30

  bibbi ahrnstedt
En dyster ängslig dikt, skönt att det var ett tag sedan. Fint diktat
2020-10-24
  > Nästa text
< Föregående

Joakim Edman