Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Levnadsblot/porträtt

 

 

Det ekade över de slagna vallarna.
Ljuset höll sitt som ett solo över det som gånget var till vila.
Falken höll sin naglande blick över småvilt, vilade
Lite i slagen, som om den valde detta stora, liv,
Eller död.

Själv stod jag ute i tofflorna men magen i halsgropen över striden som utspelades inför mina ögon.

Solen gick ner den aftonen som så många kvällar
förut.

Livet är en strid, ett val.

Utan början, utan slut.

När jag gick till mitt så höll jag dig länge,
Som om jag behövde denna fasta kropp att jorda mig mot.

Därute höll naturen sitt levnadsblot.




Fri vers av Yrre VIP
Läst 131 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2020-10-17 20:27



Bookmark and Share


  Stisse
Lysande dikt om livets villkor. Tycker om "denna fasta kropp att jorda mig mot".
Stämningsfullt ödesmättat.
2020-10-22

  ULJO
Bra där

Livet är en strid, ett val.

Utan början, utan slut
2020-10-18
  > Nästa text
< Föregående

Yrre
Yrre VIP