likt nattens undflyende skuggor

lika skygg och gåtfull

visade aldrig sitt rätta jag

hon var mån om sitt rykte

ingen man har lyckats henne fånga

på kö, de stått där många

hon njutit av lustans frukter

dock ej av kärlek blivit tagen

men så kom den dagen

när ett nej hon fick

men väl en djupblå blick

hon blev helt betagen

han såg vem hon var

han var inte sämre karl

lockade henne visa sitt rätta jag

i detta han fann mycket behag

i hans famn hon smälte

hans kyssar brände

detta var nåt annorlunda

en överväldigande stund

slutet blev som väntat

de två slog sig samman

i fröjd och gamman

de är nu tillsammans